Jonathan ”Jontti” Granbacka har varit programledare i BUUS-fredag ända sedan starten. Nu tar han över på Strömsö. Foto: Yle.

Jens Berg: Barnen flyttar in på Strömsö

Ingen annan än Yle erbjuder ett finlandssvenskt etermedieutbud för barnen. På listan över prioriterade områden borde barnprogrammen därför ligga högst, skriver Jens Berg.

Det finlandssvenska etermedieområde som genomgår den största förändringen just nu är barngenren. Förändringen är i det närmaste total och gäller programutbudet, distributionen och finansieringen.

I fredags sändes den sista episoden av BUUS-fredag och nyligen gick även Bärtil, som har varit den andra långköraren för de minsta barnen, i graven. Båda programmen kommer att ersättas av nya koncept som lanseras under 2013–2014.

BUUS-fredags efterföljare bandas delvis på Strömsö och kommer att ha en något allvarligare ton än sin föregångare. Barnen diskuterar bland annat sina mardrömmar, rädslor och andra känslor i det nya programmet. Redaktionen i Vasa kan det här med att plocka fram barnens bästa sidor framför kameran och det nya konceptet på Strömsö ser på pappret ut att kunna bli en ny succé.

BUU-klubben garanterar fortfarande ett enormt genomslag i målgruppen 3–8-åringar. Problemet har alltid varit målgruppen som är för gammal för småbarnsprogrammen men för ung för Extrems innehåll. Utbudet för 8–12-åringar har varken i radio eller tv kunnat erbjuda den kvantitet som krävs för att kroka den här kräsna publiken.

Därför kommer tyngdpunkten för den här målgruppen att flytta till webben.

I slutet av året lanseras en ny nätbaserad helhet, där tanken är att lågstadieeleverna själva ska bidra med material. Också småbarnsprogrammen får allt mer innehåll som är anpassat för datorer och pekplattor. Till exempel delar av årets julkalender är optimerade för pekplattor.

Om man tar sig en titt på statistiken över vem som i dag använder Yles Arena, så är slutsatserna de rätta. I siffrorna för mars var det barnprogrammen som dominerade fullständigt. 27 procent av nedladdningarna från en fast dator och hela 61 procent av de mobila nedladdningarna kom via barnutbudet.

Också finansieringen av det svenska barnutbudet genomgår en metamorfos. Tack vare skattefinansieringen minskar beroendet av extern finansiering. Tanken är att endast större dramaproduktioner och påkostade animationer på sikt ska samfinansieras av diverse olika stiftelser och fonder.

Förändringen sker dock gradvis. Till exempel BUUS-fredags efterföljare är fortfarande delfinansierad av Svenska kulturfonden och Konstsamfundet.

Trots att Yles skatteintäkter i dagens medieverklighet är furstligt tilltagna, så kommer inte Svenska Yle att bada i pengar nästa år heller. När de externa stödpengarna sakta men säkert dras bort uppstår stora hål gällande finansieringen av uttryckligen barnprogrammen.

I de prioriteringsbesluten är det skäl att gå till kärnan av själva public service-uppdraget. Ingen annan än Yle erbjuder ett finlandssvenskt etermedieutbud för barnen. På listan över prioriterade områden borde barnprogrammen därför ligga högst.