Få förtroendevalda är beredda på utdragna rättsprocesser.

Vem vill gå med i politiken?

Idealism och även en längtan efter en vettig hobby. Det är några av skälen som lockar folk med i lokalpolitiken.

Pengar är det inte. Mötesarvoden och andra ersättningar är små särskilt för dem som inleder karriären i en nämnd eller direktion men inte blir man rik i fullmäktige heller. Arbetsmängden däremot, den säger många att är stor.


I mitten på förra årtiondet skrev jag och kollegorna spaltmeter om konkurrensutsättningen av färdtjänsten i Helsingfors. I år har jag skrivit ännu mera om automatmetroprojektet. Vid sidan av har jag följt med debatten om offentliga upphandlingar i allmänhet och nu senast den om patientregister i synnerhet. Jag har intervjuat tjänstemän, politiker, jurister, montörer, ingenjörer, andra journalister och experter på upphandling. I alla nämnda fallen är beredningen av anskaffningar i miljon- och hundratals miljoner-klassen oklar. Eller i alla fall har tjänstemän och beslutsfattare fullständigt olika åsikt om hur mycket och bra information som getts ut och tagits emot, samtliga inblandade har problem med offentligheten och när märkligheterna till slut blir rubriker har ansvarspersoner svårt att medge bristerna. Det är svårt eller omöjligt för en vanlig stadsbo att få ut offentliga handlingar, journalister har problem med samma sak och papper mörkas till och med för beslutsfattarna. De som är mest utsatta för kritik är de förtroendevalda. Politikerna, alltså även de som slagit larm och motarbetat dumheter, får agera slaskhink.

Enkäter visar att väljarna upplever att politiken blivit ytlig och att det är delvis mediernas fel. Valdeltagandet sjunker. Men forskning visar också att allt färre vill gå med i politiken. Undra på det. I somras konstaterade ordföranden för revisionsnämnden att 70–80 procent av alla offentliga upphandlingar går åt skogen. Betänk då att deras värde är minst 20 miljarder euro på riksnivå. Helsingfors andel är mer än en tiondel. Upphandlingslagen, offentlighetslagen och även god förvaltningssed är hebreiska för de flesta som går med i politiken. Och inte får de tillräcklig utbildning heller.

Medlemmarna i hälsovårdsnämnden är rasande. Nämnden förväntas på stubinen ge ett utlåtande om ett nytt patientregister som kostar huvudstadsregionen en halv miljard euro. IT-projektet har av orsak kritiserats för usel beredning. Det goda syftet, att göra vården bättre, hamnar i skymundan precis som utvecklandet av kollektivtrafiken blivit en bisak i metroaffären. Det som lider mest är valdeltagandet.

Dessutom… På webbplatsen helsingforsregionen.fi får man nu lättläst information om huvudstadsregionens städer – på svenska.