Nästa station

Hälsningar från träskmarkerna mellan fakta och fiktion. Som jag skrev på onsdagen på nyhetsplats går grälet om Helsingforsmetron nu in i en ny fas där jurister står för både inläggen och räkningarna. En bekräftelse på detta kom i går på mejlen. Automatisringsprojektet fortsätter som förut, skriver Siemens i ett pressmeddelande. Det var dagen efter att både direktionsmedlemmar och vd:n för Helsingfors stads Trafikverk HST sagt att nu kör vi tågen precis som förut, med förare.

Jag skrev också att uppgifterna om hur mycket den här soppan kostat skattebetalarna varierar. Under natten mot till i går kom det några några kvalificerade uppskattningar per e-post. Enligt uppgiftslämnarna har Helsingfors redan hostat upp mellan 35 och 50 miljoner euro. När det ursprungliga avtalet från 2008 (som gäller från och med i morgon igen) sägs upp kan staden tvingas betala ytterligare stora pengar om Siemens på något sätt lyckas bevisa att det faktiskt kan hålla löftet och automatisera gamla tågvagnar. Det är mycket pengar för några perrongdörrar i Nordsjö.
Problemen i Helsingfors borde senast nu orsaka svår skrämselhicka i Esbo där man måttbeställt stationerna för korta automatiserade tåg. Ska stationernas perronger förlängas nu? Vad kostar det och vad betyder det för planeringen på markytan? Prislappen för långa perronger lär ligga på 35–40 miljoner. Det kan man tycka att är en struntsumma när hela projektet i Esbo kostar som nästan ett kärnkraftverk det vill säga knappt 900 miljoner euro.

En pikant detalj i den här härvan är bristen på beslutsunderlag. Fast det är inte helt sant. En liten klick människor har hela tiden haft full insyn. Det är personerna som sitter i styrelsen för Länsimetro Oy och högsta ledningen för HST. De som saknar tillgång till centrala dokument inklusive utomstående expertutlåtanden är politikerna som vi stadsbor utsett som våra representanter. Genom stadsfullmäktige men i alla fall.

Trafikverket är som en mussla. När jag frågat olika direktionsmedlemmar hur de förhåller sig dels till den knappa offentliga informationen, dels till olika muntliga redogörelser som i månader utgjort direktionens enda nyhetskälla är en del skärrade och somliga förbannade. Andra gör som tjänstemännen och hänvisar till affärshemligheter. Ett bråk är redan i Högsta förvaltningsdomstolen, ett annat startades i förrgår när en alert stadsbo lämnade in besvär gällande just mörkandet av offentliga handlingar. Hemlighetsmakeriet sinkar HST:s varumärke och det är en grogrund för konspirationsteorier och annan fiktion som nätet är fullt av.

Dessutom… Stadens första och äldsta gågata Stora Robertsgatan är en skamfläck i designhuvudstaden. Gatan är en kombination av parkering och avstälpningsplats. Det är inte pengarna utan bristen på politisk styrning, som det modernt heter.