Annekteringen av Sibbo väckte stora känslor för fyra-fem år sedan. FOTO: Hbl-arkiv/Niklas Tallqvist

Är det någon som bryr sig?

Trots stor synlighet i medierna har kommunreformen inte orsakat debattstorm bland invånarna.

I Östersundom, den tvångsannekterade delen av Sibbo som blivit Helsingfors, reser invånarna nu billigare än förr med stadens bussar. Men som helsingforsare är kön nu mycket längre för dem när de skall till läkare. Exemplet från Östersundom är kanske inte det bästa, men visar hur det kan gå när kommuner går samman.

Det borde intressera skattebetalarna hur deras service organiseras och vad den kostar ifall Sibbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla och Esbo blir en enda kommun. För att invånarna skall få ventilera sina förväntningar på servicen i stora kommuner har det grundats ett debattforum på nätet där finländarna får säga sin åsikt. Men någon debattstorm har det inte blivit, diskussionen går minst sagt trögt. I ett inlägg om närdemokrati föreslår skribenten att den utövas så att fullmäktigemedlemmarna får ansvarsområden och förpliktas delta i invånarkvällar, husbolagsmöten och föreningsmöten för att hålla sig uppdaterade om lokala frågor. De sociala medierna kommer att ha betydelse, menar skribenten. Där slutar diskussionen som inte ens börjat. Det verkar inte finns något större intresse för frågan.

I en gallup som Kommunförbundet gjorde i höstas var det bara en fjärdedel av finländarna som ville att kommuner gick samman och bildade större helheter. Endast 20 procent tyckte att den egna kommunen kunde gå ihop med en annan kommun.

I den senaste gallupen som Helsingin Sanomat publicerade i går verkar det som om folk har ändrat åsikt. Nu vill hälften av finländarna att kommunernas antal minskar. De tycker så här för att de tror att de små kommunernas pengar inte i framtiden kommer att räcka till för att upprätthålla skolor och hälsovård.

Men vad säger de som har makten?

Stadsdirektör Jussi Pajunen i Helsingfors har länge välkomnat tanken på metropolen. För cirka ett år sedan var det aktuellt med att Helsingfors och Vanda skulle gå ihop. Men där sade fullmäktige i Vanda nej.

I Esbo visar inte stadsdirektör Jukka Mäkela något större intresse för att bli en del av en storkommun. I sin blogg från den 13 februari talar han varmt för nätverksbaserat samarbete. Esbo klarar sig bra ekonomiskt och staden är en motor i Finland som vill vara först med innovativa lösningar i olika frågor.

I Grankulla, som har sin ekonomi i skick, ser stadsdirektör Torsten Widén hellre andra regionala lösningar för beslutsfattande och förvaltning än en sammanslagning. Liksom stadsdirektör Kari Nenonen i Vanda talar också Widén och Mäkinen om utmaningarna inom markanvändningen, boendet och trafiken som berör hela regionen. Ingen av dem säger något om det som kanske ligger invånarna närmast: skolor, hälsovård och sociala frågor.

För svenskspråkiga är det förstås intressant om servicen ges på svenska. Hbl:s förra ledarskribent Johanna Westman säger i boken Språket på agendan i Metropolen (Magma) att service på svenska skulle vara lättare att ordna om man kunde räkna med hela huvudstadsregionens svenskspråkiga befolkning. Men en stor befolkning ger inte automatiskt svensk service. För att det skall lyckas verkar det behövas ett stort politiskt arbete över partigränser som låter som en helt egen reform.

Dessutom … Nästa vecka diskuterar vi Designstan i Forum. Med er kära läsare och inbjudna gäster! Mera om det i lördagens Hbl.