Hur många ryms i metron?

Trafikverket förhandlar med leverantören Siemens om olika sorters halvautomatisering, antingen så att bara kontrollsystemet förnyas och förarna finns kvar, eller så att tågen kör automatiskt men förarna sköter bland annat dörrfunktionerna. Hur det blir och om tidtabellen håller meddelas "sedan när HST och Siemens nått ett förhandlingsresultat".

Beskedet om alternativen är inte helt oväntat. HST har redan tidigare signalerat att projektet hotar bli både dyrt och försenat. Hbl har skrivit om det i flera omgångar och det är många passionerade kollektivtrafikentusiaster som hör av sig varje gång.

Ett par detaljer enligt läsarkorrespondens, forumdebatter och blogginlägg (där även många HST:ares röster hörs):

1) Matematiklektion: I dag avgår metron vid rusningstid var fjärde minut, med sex vagnar långa tåg. Det blir 90 vagnar per timme. Automatmetron ska avgå med 2,5 minuters intervaller, med fyra vagnar långa tåg. Det blir 96 vagnar per timme. Så vänta nu, vi lägger ner miljoner och åter miljoner på det här, för sex vagnar mera per timme?

2) Historielektion: Enligt gamla tidtabeller körde metron med 3 minuters mellanrum år 2000. Både metroförare och tjänstemän på HST bekräftar att metron kan köra med 2,5 minuters mellanrum. Med förare. Utan automatteknik.

3) Ekonomilektion: Våra tågvagnar är 30 år gamla och har en förväntad livslängd på cirka 15 år till. Om det nu en gång är de antika vagnarna som krånglar, varför inte skjuta upp hela automatiseringen och perrongdörrsinstallationerna tills tågen ändå måste bytas ut?

Siemens pris för automatmetron är 115 miljoner euro, men det är inte hela sanningen. I den summan ingår bara själva kontrollsystemets automatisering, inte till exempel renoveringen av alla Helsingforsstationer som ska få kortare perronger och skyddas för snö och slask. Lägg till den nya metrodepån för nästan 60 miljoner och Helsingfors andel av de nya västmetrovagnarna, 105 miljoner. De metroinvesteringarna gäller visserligen inte bara automatmetron, och är liksom västmetron välkomna. Men eftersom automatiseringen verkligen inte går enligt planerna kanske det är dags att tänka om på den punkten, innan det hela blir ännu dyrare.

Beslut som väl har fattats och drivits igenom brukar vara svåra att återta. Hoppas det här inte blir en prestigefråga för HST och Helsingfors när västmetron pressar på. För ärligt talat är det allt svårare att se varför automatiseringen behövs precis just nu. Jag förstår inte längre vad man sparar på det, vare sig i tid eller i pengar.

Förresten är halva glädjen med förarlös metro att passagerarfönstret längst fram låter vem som helst med lite fantasi leka metrochaufför. Mycket roligt i till exempel Köpenhamn. Men sådana fönster får inte våra urgamla metrotåg. Förarhytten ska stanna kvar, och det är kanske lika så bra. För det verkar allt troligare att även förarna ska det.

Dessutom... Ett annat projekt som är allt svårare att förstå sig på – och som har en ännu mer pressande deadline – är designhuvudstadsåret som inleds vid årsskiftet. När Hbl i veckan ringde för att få höra när den fullständiga listan på projekt riktigt presenteras var svaret från designkontoret "Ja, hördu bra fråga". Låter inte särskilt lovande. Vi utreder.