Eget garage till alla, ropen skalla

I fjol fanns det nästan 400 bilar per tusen helsingforsare. Det är med parkeringsböter som med alkohol det vill säga att en liten grupp mycket törstiga medborgare står för största delen av konsumtionen. Parkeringsböterna var så många att det blir nästan en per kärra: 270 000 bilar, 250 000 p-böter. För övrigt fanns det 9 000 fler bilar i Helsingfors år 2010 jämfört med året innan.

Med den sifferexercisen i gott minne förstår man att starka krafter lobbar för att nya regeringen ska införa trängselavgifter. Samtidigt ska lagen om parkeringsövervakning ses över. En del räknenissar är penningstinna, andra hatar bilar. Då har jag inte nämnt olyckor och miljöverkningar. Hur som helst är det så där trafiken ofta framställs, med trista siffror som gör att man undrar hur den där Ford egentligen tänkte. Trafiktekniskt, marknadsekonomiskt. Kostnader. Död.

Det är många i innerstaden som behöver bil. För vad gör man när kollektivtrafiken slumrat eller nattbussen känns otrygg? Vanliga knegare och krösusar ska på jobb, och behöver bilen i jobbet. Somliga har arbeten som görs utanför kontorstid. Andra ska till ställen som inte nås av bussar, spårvagn eller metro.

I Stockholm, som sedan tidigare också har trängselskatt, vill beslutsfattarna komma åt trafikstockningarna och parkeringsproblemen med att göra boendeparkeringen dyrare. I dag är den runt 70 euro – i månaden. I Helsingfors var priset länge 50 euro om året tills det nyligen höjdes till 100 euro. Som alla vet garanterar avgiften inte en p-ruta, den ger endast rätt att parkera. Och i dag är det ganska många som har rätt att parkera. Så många att kraven på en ny högre avgift också i Helsingfors inte känns helt obefogade. Politiskt är det en svår affär. Marknadskrafterna regerar i stadshuset vid Salutorget. Enligt dem ska man kunna shoppa med bil i city.

Samtidigt fortsätter grälet om p-övervakning. Riksdagens grundlagsutskott säger att privata parkeringsövervakare strider mot lagen. Högsta domstolen tycker annorlunda. I bakgrunden försöker Helsingfors stad höja den löjligt låga p-boten till åtminstone 80 euro. Och som pricken över i:et är den nationella strategin för gång och cykling. Målet är att höja gång- och cykeltrafikens andel av alla färdsätt med 20 procent, vilket betyder en ökning på 300 miljoner resor per år. Siktet är ställt på 2020 men jag tror att oljan måste ta slut innan det.

Dessutom… Sjöbussutredningen blir klar först i augusti. Fram till det får vi nöja oss med fina fantombilder av bron över Kronbergsfjärden.