Li Andersson: Knäckebröd och lån, varsågoda!

För tillfället pågår arbetet med en reform av studiestödet. Målet är att koppla studiestödet till regeringens åtgärder för att förlänga karriärerna. Reformen bör enligt regeringen vara kostnadsneutral, och leda till att studerandena snabbare blir klara med sina studier.
Detta utgångsläge är problemet med hela reformen. Omkring hälften av alla studerande arbetar vid sidan om studierna, så en betydande del är redan i arbetslivet under sin studietid. ”Karriären” börjar med andra ord inte först i det skede de blir utexaminerade. Att så många tvingas arbeta vid sidan om studierna är en orsak till att studietiden blir utdragen. Vill man därmed verkligen minska studietiderna, borde man höja nivån på stödet så att man skulle ha råd att leva och studera på det.

Uppdraget är därmed omöjligt. I stället verkar reformen ha initierats som ett sätt för Samlingspartiet och SDP att genomföra de impopulära strukturella förändringar i stödet som de länge strävat efter. Samlingspartiet har flaggat för att helt och hållet ersätta stödet med lån och SDP har inga problem med att strila de studerande i linsen så länge man inte behöver kompromissa i till exempel arbetsmarknads- eller pensionsfrågor. För tillfället ser det ut som att både partierna flaggar för en modell där man ersätter en del av studiestödet med lån. En modell som föreslagits är att studiestödet efter fem år skulle vara helt lånebaserat.
I praktiken skulle detta innebära att Finlands studerande blir den enda befolkningsgrupp som förväntas finansiera sin egen grundtrygghet genom lån. Utan några förbättringar av nivån på stödet skulle lika många vara beroende av att arbeta vid sidan om studierna för att inte svälta ihjäl, och efter fem år vara tvungna att skuldsätta sig för att bli färdiga.
Modellen försätter dessutom studerande i en ojämlik situation. För studerande med låga inkomster skulle det bli mer lönsamt att bara avlägga en lägre högskoleexamen, till skillnad från studerande för vilka lånet inte innebär någon ekonomisk risk. Förslaget försätter även olika ämnen i en ojämlik situation, då det i fråga om vissa branscher är en betydligt mindre risk att studera på lån. Därmed skulle reformen ytterligare påskynda utvecklingen där universitetens uppgift bara blir att slussa vidare folk till arbetsmarknaden och inte att ansvara för ett brett bildnings- och forskningsarbete.

Då till och med Finlands studentkårers förbund av någon oförklarlig anledning verkar ge efter för påtryckningar från SDP och Samlingspartiet på ett helt skandalöst sätt kan alla studerande skatta sig lyckliga över att det sitter två partier i regeringen som inte godtar försämringar i studiestödet. Paavo Arhinmäki och Ville Niinistö har båda gått ut med att de inte godtar en utökad låneandel.
Studerande har också rätt till en garanterad grundtrygghet. En utbildning som är tillgänglig för alla är livsviktig för vårt samhälle. Alla har rätt att leva på annat än knäckebröd och lån.
Li Andersson är ordförande för Vänsterunga
och stadsfullmäktigeledamot i Åbo.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.