Lättare att lämna gänget

Åh, ni fattar ingenting. Inte alla barn har vågat säga så till sina föräldrar, men bland barn och unga finns inte en endaste själ som aldrig sett på mamma eller pappa och tänkt just de orden. Föräldrar är från en annan tid, en svunnen tid, en svartvit tid. Så var det årtionden tillbaka, och så är det troligtvis också nu.

Vad är det då i en skolelevs vardag som en förälder absolut inte kan fatta? Jag har fått en ledtråd av en Malmöpojke som skrev ett brev till Postis, det vill säga barn- och ungdomssidan i Sydsvenskan. Det välskrivna brevet handlade om hur lätt – men också hur dumt – det är att lockas in i ett kriminellt gäng.

Från min egen skoltid – 1980-tal – minns jag fruktade individer. Jag minns de skrämmande rökare som vaktade vid skolans ytterdörrar och som kunde få för sig att spola yngre kamrater i toaletten. Jag minns de träningsoverallklädda tjejer som skannade av osäkra personer i matsalskön och trakasserade dessa verbalt. Jag minns de grymt coola killar som ägde dåligt ölsinne och som det var klokt att hålla avstånd till under skoldiskot.Jag minns däremot inga ungdomar som hade kopplingar till kriminella gäng och därför kunde utöva utpressning. Jag minns inga gäster eller elever på skolan som muddrade barn och krävde dem på mobiler och pengar.

Sådana skrämmande erfarenheter kan barn och unga göra i dag.

I Sverige beräknas att omkring 5 000 personer under 21 år riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Särskilt hög risk att utveckla en kriminell livsstil löper ungdomar som bor i socialt utsatta områden i storstäderna. Ofta, visar det sig, drar äldre syskon med sig yngre i det fördärv som gängkriminaliteten innebär.

För omkring ett år sedan kom ett betänkande från utredningen mot kriminella grupperingar. Den visade bland annat att allt fler av Kriminalvårdens klienter har kopplingar till kriminella grupperingar och att det behövs ett tydligt och samordnat stöd till personer som vill lämna en kriminell livsstil.

Det saknas inte initiativ för att hjälpa personer som vill bryta med sitt gäng. Fryshuset och frivilligorganisationen Kris hör till dem som engagerat sig och pekar på en väg ut. Men det som saknas är en tydlig och fast hand från offentligheten till den som vill hoppa av ett gäng. Varför inte ett nationellt SOS-nummer, där myndigheter och frivilligorganisationer är med om att fånga upp gängmedlemmar, bland annat genom att erbjuda personsäkerhetsarbete och goda råd?

Kriminella grupperingar har alltmer kommit att framstå som ett påtagligt samhällsproblem, konstateras i den statliga utredningen. Ungdomar i socialt utsatta bostadsområden kan ha egna erfarenheter av och egna inblickar i denna utveckling som brevskrivaren från Malmö. Politiker och andra beslutsfattare måste se till att avhopp från kriminella nätverk underlättas och att nyrekryteringen minskas. De vuxna måste visa att de fattar.

Tiina Meri är ledarskribent på Sydsvenskan.
 

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.