"Alla barn borde lära sig koda"
Det hör snart till allmänbildningen att kunna koda på dator. Det borde varje barn få lära sig, strax efter att det lärt sig läsa, skriva och räkna. Så säger Otto Kekäläinen, initiativtagare till Kodklubben.
– Alla barn går omkring med en dator i fickan. Vi behöver inte undervisa dem i hur man konsumerar dem. Men barnen behöver få lära sig hur man producerar program. Det gynnar Finland på många sätt, både ekonomiskt och demokratiskt, säger Otto Kekäläinen.
Han är en av initiativtagarna till Kodklubben, ett nätverk av personer inom it-branschen som har tagit fram ett undervisningsmaterial som lämpar sig för skolor eftermiddagsklubbar där man lär ut kodning.
När Mattlidens skola i Esbo i höstas skickade ut ett meddelande via Wilma om att det ordnas en kodklubb i skolan under vårterminen fylldes de tio platserna på tolv minuter. Det säger något om hur populärt ämnet är.
– Det är viktigt att barn lära sig grunderna i kodning. De ska knappast alla bli professionella kodare, men det hör numera till allmänbildningen att veta hur datorprogram blir till. Kodning kommer på plats fyra efter att läsa, skriva och räkna, tycker Kekäläinen.
Här har utvecklingen gått i rasande takt. När han och ett gäng killar i it-branschen för tre år sedan funderade på hur man kunde lära ut kodning till barn var det inte alls ett samtalsämne. Nu koordinerar han 24 kodklubbar i skolor runtom i landet och de blir alla fullsatta så fort skolorna utannonserar dem.
De första kodklubbarna startades i ett par skolor hösten 2014.
– Jag startade den första svenskspråkiga klubben i Tammerfors svenska samskola och den blev genast en succé. Vi har kommit fram till att kodning passar för elever i årskurs 3 och äldre. De kan skriva och räkna tillräckligt bra, börjar läsa engelska och har dessutom hunnit lära sig en del om cirklar och grader i matematiken, vilket behövs för att man ska kunna koda.
Otto Kekäläinen har sammanställt undervisningsmaterialet och gjort färdiga innehållskort för tolv lektioner i kodning. Det är ett startpaket som alla ledare för kodklubbar får med sig, när de drar igång en ny klubb.
Jämnt mellan flickor och pojkar
Lars Heino kommer på torsdag att starta den första Kodklubben i Mattlidens skola. Han hade inte alls tänkt sig att bli en ledare, utan tog kontakt med Kekäläinen för att höra sig för om det fanns någon lämplig kurs för sonen.
– Jag deltog i en kodningsdag och bekantade mig med undervisningsmaterialet och insåg att det här kan jag lära ut. Kodklubbens koncept är ett roligt sätt för barn att genom lek lära sig förstå grunderna för kodning, tycker Heino.
Hittills har könsfördelningen i kodklubbarna varit jämn, ungefär lika många flickor som pojkar har deltagit. Det är Kekäläinen oerhört glad över.
– Dagens värld styrs i dag av datorprogram. Alla skattesystem, nätbanker, webbutiker och sociala medier fungerar med kodade dataprogram. De görs i huvudsak av vita, amerikanska män i åldern 30–40 år. Det får inte bli så att en liten elit sköter all kodning i världen, det är viktigt för demokratin att också flickor lär sig koda. Alla behöver förstå hur datorprogram fungerar.
Kekäläinen påminner om att Finland tidigt hade framgångsrika kodare som Linus Thorvalds och Michael Widenius och att det nu är dags för nästa generation kodare att träda fram med sina program.
– För att förstå framtidens samhälle behöver alla kunna grunderna i kodning. Finlands ekonomi går bättre om människor i nyckelposition vet vad kodning går ut på. Exempelvis Apotti-katastrofen hade aldrig inträffat om de som köpte in programmet hade förstått sig på hur liknande program fungerar, säger Kekäläinen.
Vad kan barnen efter att de gått en termin i Kodklubben?
– Efter tolv timmar kan barnen ännu inte koda egna program. Men de har rätt attityd, de förstår att datorn är en dum maskin som gör precis vad en människa kommenderar den att göra. De känner till variabler, loopar och andra termer som behövs vid kodning.
Kekäläinen och gänget bakom Kodklubben arbetar med material för fortsättningskurser, men så länge projektet sköts av frivilliga på fritiden hinner de inte producera material och starta kurser i den takt som marknaden önskar.
Därför har de också presenterat sitt projekt för Undervisningsministeriet och ansökt om bidrag av olika fonder för att få finansiering och möjlighet att anställa folk till Kodklubben.