Villa till priset av en etta
Här saknas inget. Till och med en elementbastu kan inrymmas i badrummet. Minivillan på 49 kvadratmeter är ett alternativ till en enrummare i Helsingfors.
Arkitektstuderanden Olli Enne bor i sitt eget examensarbete på det trivsamma villaområdet i Korso i Vanda. På samma tomt reser sig en tvillingvilla som ska stå klar till valborg.
Minivillorna är resultatet av Ennes eget tre år långa projekt. Villorna nummer 3 och 4 är under planering liksom ett gruppbyggnadsprojekt bestående av sex likadana små hus.
– Över tjugo personer anmälde genast sitt intresse för projektet, säger Enne.
Idén är att låta människor förverkliga drömmen om att bo i ett eget hus – till ett rimligt pris.
– Det här huset kostade ganska exakt 125 000 euro att bygga. Sedan kom priset på tomten till, cirka 50 000 euro.
Det kan vara ett alternativ till en etta utanför centrum av Helsingfors, eller ”Ettan i trädgården”, som han kallar sitt projekt.
Budgivningen på tomten som Enne har tänkt för gruppbyggandet pågår just nu och därför vill han inte säga mer än att tomten finns i Helsingfors och att den är ”fantastisk”.
– Det är en tomt på ett villaområde. Den skulle lämpa sig sämre för större hus. Minivillorna är lättare att placera ut.
Något exakt pris vågar Enne inte ge, men han räknar med att priset för hus och tomtandel ligger mellan 150 000 och 170 000 euro.
– Det beror förstås på utrustningsnivån. Jag erbjuder tre olika kökspaket, för 5 000, 7 500 och 10 000 euro. Så kan man välja till ett bastuelement som höjer priset med 4 000 euro.
Köket på bilden är det dyraste kökspaketet och har allt man kan önska sig. Foto: Evy Nickström.
Högt i tak
Ennes små hus syns på långt håll när vi svänger in i den lilla villabyn. Takhöjden i tvåplansvillorna, är nämligen 7,5 meter. Vi kliver in genom glasdörren som når ner nästan ända till golvet och befinner oss i det kombinerade vardagsrummet och öppna köket.
– Jag har satsat på köket, det är nästan lika stort som i en normalstor villa, säger Enne och visar på det svartbetsade Puustelliköket med avställningsytor i ljust trä och en fond av fanérskivor som återger ett mönster från Vallila Interiors tyger.
Det här huset kostade ganska exakt 125 000 euro att bygga.
Mönstret har etsats in med laser och beklätts med en glasskiva. En enkel och raffinerad lösning. Tvätt- och diskmaskin har inrymts i köket.
Bakom dörren på kortväggen gömmer sig ett överraskande stort badrum med WC.
– Här finns plats för badkar eller bastuelement för den som önskar.
Badrummet är försett med fönster.
Vardagsrummets stora fönster med utgång mot verandan når likaså ner till golvnivå.
Taket består av tätt lagda ribbor som på ett spännande sätt släpper igenom ljuset från övre våningen där ribborna utgör golvet. Och vice versa, befinner man sig på loftet så sipprar ljuset stämningsfullt igenom från nedre våningen.
– Det är en lösning som ingen skulle tro på om den bara såg ritningarna, men alla som sett hur det fungerar i praktiken har gillat det.
Olli Ennes sovrum och kombinerade allrum är luftigt. Fanergaveln är utsågad med en datorstyrd CNC-såg. Foto: Evy Nickström.
Förråd på hjul
Bredvid trappan till övre våningen har Enne placerat villans stora förrådsutrymme. Han drar ut hela skåpet som vilar på hjul och som är överraskande djupt. Dammsugare, verktyg och väskor är lättåtkomliga när hela garderoben exponeras. Man behöver inte gå in och rota.
– Jag lär mig hela tiden nytt. I den andra villan kommer förrådet att löpa på skenor som finns i taket. Det visade sig att hjul är en sämre lösning, golvet far illa och så är skåpet tyngre att dra längs golvet än längs de vällagrade takskenorna.
Trappan upp till det kombinerade sov-, arbets- och allrummet på övre våningen är konstruerad i faner.
– Alla delarna är numrerade och tillsågade med en datorstyrd CNC-såg, som har en tolerans på bara en hundradedels millimeter. Delarna var därför lätta att foga samman och trappan stod klar på drygt fyra timmar.
Trappstegen är oljade medan trapphusets fanerklädda väggar är vaxade.
Faner är ett återkommande material i bostaden.
– Jag kommer att utnyttja faner och CNC-sågen i ännu större utsträckning i framtiden. Maskinen finns i Klövskog. Det förvånar mig att tekniken utnyttjas så sparsamt i byggandet.
Här brukar det sitta en groda och kväka
Från övre våningen öppnar sig en vacker utsikt över den lilla byn. Själva tomten har Enne terrasserat med stenpartier som bildar små dammar som samlar upp regnvattnet som i sin tur leds från den ena till den andra.
– Här brukar det sitta en groda och kväka, säger han och pekar på dammen vid terrassen mellan huset och den separata röda bastubyggnaden, som härstammar från tjugotalet.
Golvet. Foto: Evy Nickström.
Första eller sista bostad
Idén till minivillorna föddes bland annat för att det en tid var aktuellt att Ennes morföräldrar skulle flytta från Tammerfors och eventuellt bygga sig ett litet hus på Ennes mammas tomt i Esbo. Det blev inget av projektet, men Enne var säker på att det måste finnas motsvarande behov.
– Det kan vara ett bra alternativ för åldrande föräldrar som kan bo intill sina barn, eller varför inte omvänt – en första bostad för barn som flyttar bort hemifrån.
– Jag gjorde en enkät bland hundra ägare till villatomter och det överraskade mig att fyrtiofem av dem i princip var beredda att låta bygga ett minihus och sedan hyra ut det. Vi har vant oss att tro att villaägare absolut vill bo isolerade, men det är inte nödvändigtvis så. För äldre villaägare kan det vara både en trygghet och till hjälp att man har en granne på tomten.
Ribbtaket sörjer för att ljuset och luften flödar genom huset. Foto: Evy Nickström.
Enne upptäckte också att det i huvudstadsregionen finns hela tre miljoner kvadratmeter outnyttjad byggrätt på villaområdena.
– I teorin innebär det att man kan bygga sextio tusen hus av den här storleken i huvudstadsregionen. Jämför med att det finns sjuttio tusen enrummare i Helsingfors.
Potential finns alltså. Men Enne har ännu inte lyckats nå samarbete med de stora husbyggarna. Han skulle gärna sälja licenser till husen och således få royalties för sålda hus. Nu funderar han i stället själv på att leda gruppbyggnadsprojekt.
– Jag tycker om idén att man gör vissa saker tillsammans. Allt det stora ingår i projektet, men mindre saker, som att bygga ett staket, plantera och dylikt kunde man göra tillsammans. Det stärker gemenskapen.
– Människor drar sig för fysiskt arbete, men det är hälsosamt att få en liten inblick i vad det kräver att bygga ett hus. Man tenderar att sköta och underhålla dem bättre när man vet hur mycket jobb det ligger bakom.
– Jag har till och med tänkt att man kunde bygga en gemensam bastu på tomten.