Peik susar fram i hundra på kartingbanan
Några hundra meter från Peik Abrahamssons hem ligger Bembölebanan. Efter att han som 4-åring fick pröva på karting för första gången var han fast. Nu tillbringar han alla sommarkvällar på banan, vintertid måste han köra inne.
Peik Abrahamsson drar på sig den specialbeställda juniorhjälmen som är hälften lättare än vanliga motorsportshjälmar. Han har också på sig en flamsäker svart overall och ett nackskydd som ska hålla huvudet i rätt position i alla lägen.
Han ska strax susa fram i hundra på kartingbanan i Kottby, den enda inomhusbanan i trakten. Det är lite spännande, för hittills har Peik kört mest utomhus, främst på hemmabanan i Bemböle i Esbo och på en större bana i Vichtis.
– Jag måste köra ett par varv saktare för att lära mig hur kurvorna ska tas, säger Peik Abrahamsson.
Han startar kartingbilen med en knapptryckning, tycker med foten på gasen och rullar i väg. Mamma Heidi Abrahamsson står lugnt vid sidan av banan och följer med sonens åk. Ibland kollar hon med några handsignaler allt står rätt till i bilen.
– Numera är jag inte orolig. Men det var hemskt när han var yngre och bytte till en större bil då jag inte längre kunde springa bredvid. Värst var ändå de första tävlingarna, då var jag rädd för kollisioner.
Men det var länge sedan. Peik är nu 9 år och har kört karting sedan han fick pröva på det första gången i 4 års ålder. Den gångna säsongen har han deltagit i Kartingförbundets mikroklass för 9–11-åringar, nästa sommar kör han i Raket junior-klassen.
Gillar farten
Peik kör varv efter varv på den 450 meter långa banan. Han noteras för tider på drygt 30 sekunder, vilket är bra, trots att han egentligen har fel slags däck.
– Vi har regndäck på bilen, för den senaste träningen var på en utebana. Det tar betydligt längre tid för regndäcken att bli varma och få bättre fäste på asfalten, förklarar Heidi Abrahamsson.
Hon vet vad hon talar om. Det är mamma som är Peiks mekaniker. Hon byter däck, växlar mellan träningsmotor och tävlingsmotor, kontrollerar oljan, ställer in rätt tryck i motorn och sköter alla inställningar som ska justeras varje gång.
Peik kör av banan efter en kvart. Han är nöjd med träningspasset.
– Jag var uppe i hundra på raksträckorna!
Det är farten som är tjusningen i Peiks hobby. Visst deltar han i servandet av bilen också, men än så länge kan mamma den biten bättre.
Reser runt i husbil
Under tävlingssäsongen, som pågår från vår till höst, kretsar familjen Abrahamssons liv mycket kring kartingen. Peik tränar tre fyra kvällar i veckan och före en tävling nästan dagligen. Till all lycka ligger den närmaste träningsbanan bara en halv kilometer från hemmet i Bemböle. Det är där Peik tillbringar sin fritid under sommarhalvåret.
Deltävlingar ordnas runtom i hela landet, så familjen har skaffat en kombinerad transport- och husbil, där de kan bo under veckoslutens tävlingsresor.
– Man får lätt kompisar under tävlingarna. På kvällarna brukar vi cykla runt på kartingbanan då den är stängd, berättar Peik.
– Barnen är de bästa vänner kvällen innan, men när tävlingen startar blir de konkurrenter som alla vill komma först i mål, berättar Heidi Abrahamsson.
Peik tittar på varje formel 1-sändning i tv, men han drömmer inte om att bli en ny Kimi Räikkönen. I stället ser han upp till äldre förare inom kartingen, som Elias Seppänen, Kosti Joutvuo och Rasmus Joutsimies.
– De är snabba och jättetrevliga mot oss yngre, de förklarar körlinjer och sånt som vi behöver lära oss.
Formel 1 tänker han inte satsa på som vuxen, det går för sakta.
– Hellre vill jag köra Indycar eller Nascar i USA, säger Peik Abrahamsson.