Fotografiet som livsstil
Henri Cartier-Bresson beundrade författare och ville bli konstnär, gärna surrealist. I stället blev han en av världens bäst kända fotografer, ansedd som fotojournalistikens fader.
Bara ett år före sin död 2004 var fotografen Henri Cartier-Bresson med om att bygga upp en stor retrospektiv utställning av sina arbeten i Biblioteque nationale de France i Paris.
Agnes Siré, direktör vid Fondation HCB, minns hur krävande Cartier-Bresson var under perioder av utställningsbygget.
– En konstnär som är vid liv skapar gärna myten av sig själv, konstaterar Siré.
Hurdan var då Henri Cartier- Bresson?
– Han var emotionell, revolutionär, anarkistisk. Och han kunde aldrig motstå impulsen att vara oppositionell, beskriver Agnes Siré.
Henri Cartier-Bresson fick ett långt och produktivt liv. Han föddes 1908 i Chanteloup och började fotografera redan under perioden som konststuderande i slutet av 1920-talet. 1932 köpte han sin första Leica och ett år senare höll han sin första utställning i New York.
Därefter följde decennier av intensivt fotograferande. ”Det är fotografierna som tar mig, inte tvärtom”, lyder ett ofta citerat uttalande av Henri Cartier-Bresson.
Men vari ligger hans storhet?
– Henri Cartier-Bresson skapade ett nytt sätt att berätta, säger Riitta Raatikainen som ingått i arbetsgruppen för den retrospektiva utställningen Henri Cartier-Bresson – The Man, the Image & the World.
– Via sin kamera skildrade Cartier-Bresson stora historiska skeenden men han fotograferade sällan makthavare utan han fokuserade på vanliga medborgare. När han dokumenterade kröningen av kung George VI skedde det med bilder av brittiska rojalister som försökte få en skymt av kungen, inte av kungen själv.
Enligt Riitta Raatikainen har Henri Cartier-Bresson haft inflytande även över finländska fotografer.
– Han visade vilka möjligheter man har att påverka via fotografiet.
Henri Cartier-Bresson fotograferade alltid med sin Leica. Hans bilder var svartvita, han använde aldrig blixt och han arrangerade inte sina objekt. Hemligheten bakom ett bra fotografi är att man glömmer sin kamera, svarade han i en intervju en gång.
Nu, elva år efter sin död, är Henri Cartier-Bresson åter aktuell i Helsingfors. För femton år sedan visades hans fotografier på utställningen Européer i Helsingfors stads konstmuseum i Mejlans. Denna gång intar Cartier-Bresson Ateneum.
Drygt 300 foton, tagna över hela världen, ingår i den massiva utställningen. Med finns klassiska fotografier från bland annat Berlin, New York och Moskva men även några tidiga vintageverk som sällan visats på utställningar. Dessutom ingår en serie landskapsfotografier samt en avdelning porträtt.
Filosofen Jean-Paul Sartre bolmar på sin pipa och konstnären Henri Matisse, som var en av dem som Cartier-Bresson beundrade, ser ut att stortrivas med sina fåglar.
”Finns det något mera temporärt och flyktigt än ett ansiktsuttryck?” har Cartier-Bresson undrat.
Ett av Henri Cartier-Bressons mest kända fotografier är taget i Dessau 1945. En uppretad kvinna känner igen en Gestapoanhängare som förrått just henne och föraktet hos den folkmassa som omringar de två kvinnorna går inte att ta miste på.
Själv arbetade Cartier-Bresson som stridsfotograf under andra världskriget. Han blev tillfångatagen av tyskarna och satt fängslad nästan tre år innan han lyckades fly (efter två tidigare, misslyckade flyktförsök). Efter det arbetade han inom motståndsrörelsen. 1945 regisserade han dokumentärfilmen Le Retour som handlade om krigsfångar och deras återkomst till hemlandet.
Det konstnärliga arvet efter Henri Cartier-Bresson vårdas av Fondation HCB som finns i Paris samt fotobyrån Magnum Photos som finns i New York. Tillsammans med bland andra Robert Capa grundade Cartier-Bresson Magnum Photos 1947.
Under senare skedet av sitt liv koncentrerade sig Henri Cartier-Bresson på att teckna. Han avled i sitt hem utanför Marseille, tre veckor före sin 96-årsdag.
Utställningen Henri Cartier-Bresson – The Man, the Image & the World visas på Ateneum 23.10.2015-31.1.2016.