Nakenhet är ingen garant för jämlikhet
Nakenheten har setts som det sköna och det naturliga, men också som skamfylld. I dag går en dubbelhet att ana speciellt i medierna – man får vara naken om man är det på rätt sätt. Den nakna kroppen får ständigt nya betydelser. För naturisten Osmo Heinonen är den en förutsättning för ett äkta liv.
– Fötterna rotades i jorden, ryggen rätades ut och jag kände mig stolt.
Osmo Heinonen har så länge han kan minnas känt en längtan efter att vara naken, men det var inte förrän han för tio år sedan besökte en naturiststrand som han började bejaka sitt naturliga tillstånd. Som att vakna, som att komma hem, beskriver han den oerhörda känslan av frihet.
– Det var som att dimpa ned på en annan planet, säger Osmo Heinonen som är medlem i Luonnolliset som är en av de två naturistgrupperna i Finland.
Många blir naturister av sociala orsaker, men för honom har känslan av frihet alltid kommit först. Han vill känna solens strålar värma huden och vinden smeka kroppen.
Att delta i föreningsverksamheten är för honom ett sätt att få vara naken i ett samhälle där den påklädda kroppen är normen. Alla är välkomna och alla är jämlika, och att vara naken är för en i det sällskapet lika naturligt som att vara påklädd i vilket som helst annat sammanhang.
Att vara naken är världens naturligaste sak, eller? Vägen från naturismens ideologi till den sexualiserade kroppsbilden i reklam och medier är lång.
Föränderlig nakenhet
– Det finns koder för vad som är acceptabel nakenhet och vad som inte är det, och dessa koder har förändrats, säger historikern Mona Rautelin som forskar i kropp och kroppslighet vid Helsingfors universitet.
Under antiken idealiserades den nakna manskroppen, medan den nakna människan i 1500-talskonsten framställs avskalad alla sina yttre attribut. För 1800-talets högre stånds kvinnor var det vågat att visa vristen, men bysten framhävdes utan att det sågs som anstötligt. Överlag har vi gått mot ett allt öppnare förhållningssätt till nakenhet.
Sexualiseringen av kvinnokroppen har alltid funnits. Mona Rautelin säger att de kulturella koderna ofta är outtalade. Man lägger märke till dem när gränsen för det acceptabla överskrids.
– Acceptansen av nakenhet är relativ i historien.
I dag kan vi inte värja oss för sexualiseringen av nakenhet. Den finns överallt. Enligt Rautelin underbygger dagens nakenhetstrend sexualiserad voyerism och objektifierar särskilt kvinnor.
Samtidigt censureras bröstvårtor på Instagram och våldsamma protester uppstår: befria den kvinnliga bröstvårtan, ryter de som är trötta på att kvinnokroppen tabubeläggs. Hashtaggen #freethenipple visar att många är trötta på stigmatiseringen och objektifieringen av den kvinnliga kroppen.
Tredje vågens feminism
Motkrafter inom populärkulturen är många. I serien Girls är huvudpersonen Hannah, spelad av Lena Dunham, naken precis hela tiden. Ja, så tycker många, men egentligen är hon inte naken särskilt mycket – däremot kanske på ett sätt vi inte är vana med. I serier är vi vana med att den nakna huden ofta på ett eller annat sätt har att göra med sex. Så är inte fallet i Girls, där Hannah är naken också i situationer som ofta saknar sexuell laddning.
Mona Rautelin ser Girls som en del av tredje vågens feminism.
– Genom att visa kvinnokroppar som strider mot den stereotypt vackra kroppen kritiseras dagens kvinnobild.
Naturismen kan ses som en sorts motkraft till den överdrivna sexualiseringen. Den är ett marginellt fenomen i Finland och stränderna man får besöka naken är få. I Tyskland, Frankrike och Skandinavien är kulturen mycket mer utbredd och accepterad. Bastukulturen kunde tänkas signalera något helt annat, men här sveper vi omedelbart badrockarna kring våra nakna kroppar när vi får chansen.
Avskalade yttre attribut
Osmo Heinonen tror att nakenhetskulturen finns i en inofficiell, undangömd version på sommarstugorna. Han är övertygad om att det hos var och en finns en längtan efter att vara avklädd, en längtan som inte bejakas.
– Det är en universaldrift som ofta trängs undan på grund av press från omvärlden.
Han upplever att okunskapen kring ämnet är stor. På naturistträffarna finns inga speciella riter eller mönster i hur man umgås, och framför allt är verksamheten ingen "sexorgastisk vildhetsklubb" bara för att deltagarna råkar vara avklädda. Osmo Heinonen är utled på fördomarna som baserar sig på okunskap. Nakenheten handlar inte om att visa upp sig, inte om något absolut eller heligt.
– Att vara naken är det vanliga livet.
Om man börjar frysa klär man på sig en tröja.
Den sexuella aspekten är också främmande i naturistsammanhang. Föreningarna är noga med att fördöma alla sorter av sexuella anspelningar, smygtittande eller att komma och visa upp sig. Sådant hör inte hemma här. I naturistiska sammanhang är den nakna kroppen en vardaglig, vanlig och naturlig sak.
– Att vara naken kan hjälpa en att acceptera sin egen kropp som den är, utan yttre attribut.
Ocensurerat den nya kryddan
Samtidigt som normen är att vara påklädd syns den nakna huden mer – eller åtminstone på ett annat sätt – på tv än förr.
I tv-programmet Adam söker Eva är deltagarna spritt språngande nakna. De censureras inte, de filmas inte ur fyndiga vinklar för att gömma delar av kroppen, ingenting suddas ut eller täcks över. Deltagarna får “klädda som gud dem skapat" (som brittisk tabloidpress uttrycker det) försöka klara sig tillsammans på en öde ö samtidigt som romansen får en chans att blomstra.
Formatet som härstammar från den bibliska berättelsen om Adam och Eva på paradisön som Gud skapat dem har varit omåttligt populärt bland annat i Frankrike och Tyskland. Nakenheten är en till krydda i det prövade formatet.
– Dejtingprogram har sedan Napakymppi varit populära. Men hjulet måste ständigt uppfinnas på nytt, säger programmets producent Seija-Liisa Eskola från Eyeworks Finland.
Här spelar det ingen roll hur tjock plånbok din dejt har. Du kan inte veta om hen bär Conversetossor eller kostymskor eller har sockor i sandalerna.
– Det fascinerade de sökande. Hundratals ville vara med, varav en större andel än vanligt var män.
Att vara naken på nationell tv var, enligt henne, inget problem för de flesta som blev intervjuade. De oroade sig snarare över hur långt bort de skulle resa men var främst intresserade av att hitta kärleken.
Beslutet att varken pixla eller sudda ut var medvetet, på det sättet eliminerades också smygtittarkänslan som finns i så många andra program nästan helt.
Många tittare blev besvikna. På nätforumen förväntade sig många i att bli chockade och upphetsade men överraskades sedan av hur snällt formatet var.
– Vi vill inte göra något galet porr, hellre får det vara snällt och oskyldigt.
Ärligt, säger medieforskaren
I USA är nakenhet en större grej än här i realityserier, säger filosofie doktor och medieforskare Veijo Hietala, men också i Finland är den en trend.
I USA präglas den av en sorts dubbelmoral, "sneak peek", deltagarna är nakna men alla strategiska delar pixlas. Aatami etsii Eevaa är på det sättet unik att deltagarna verkligen är nakna och ingenting suddas ut.
Konkurrensen mellan kanalerna och serierna är hård, och man måste ständigt hitta nya kryddor för att locka tittare. Just nu är nakenheten en sådan krydda. Fenomenet kan ha att göra med att hela samhället går mot det mer liberala, säger Hietala.
I Finland har vi en tradition av mycket nakenhet i tv och film, ganska lite moraliserande. Men i film har man ofta hittat på en orsak till nakenscenerna, till exempel bastu, för att få visa bar hud som alltid har intressevärde.
– Nakenhet är alltid ett säkert kort.
Inget svepskäl
Men i Aatami etsii Eevaa överraskas Veijo Hietala av det ärliga i formatet. Man har inget svepskäl för att klä av sig, utan den bara huden är en grundförutsättning i formatet. God smak, säger han, nakenheten funkar. Människan är naken fysiskt men också psykiskt.
– I programmet gottar man sig inte i nakenheten utan det är en naturlig del av konceptet.
Det är en ny fas i nakenhet på tv, att känslan av att smygtitta är borta och nakenheten känns naturlig. Deltagarna är i alla åldrar, inte bara unga och snygga. Mindre sexualiserat än många andra program i tropikerna där man går mycket lättklädd. Man antyder inget.
– Människorna är lika värda. President, professor och kontorsarbetare, alla är lika i nakenheten.
Edit 14.48: Artikeln har kompletterats med fotografens namn.