Jorden kan rädda världen

"Vi vill rädda världen"

De tre studerandena vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet har sitt mål klart för sig. De studerar mark- och miljövetenskap, och två av dem har tagit ett steg vidare och forskar i jord och hur jord inverkar på livet på vår planet.

– Det är inte marken vi ser som är intressant, det är jorden som finns under den, säger Johanna Muurinen.

För Muurinen och hennes kolleger Noora Manninen och Suvi Huttunen är all jord värdefull. Jord är mycket mer än något vi trampar på, odlar eller bygger hus på. Jord är en del av ekosystemet. Jord är grogrunden för allt som växer. Jord fungerar utjämnande vid temperaturförändringar. Jord är helt enkelt nödvändigt för liv.

I år firas jordens år. Muurinen, Manninen och Huttunen vill jordens år till ära öka medvetenheten om jord och hur viktig den är för mänskligheten.

– Hittills har inställningen till jord varit ganska nonchalant och de flesta reflekterar inte alls över det. Det talas inte om att jord tar skada av vårt sätt att exploatera den, säger Muurinen.

Det är det som är poängen. I takt med att befolkningen ökar behövs mera mat. Det bildas ändå inte ny jord, och därför är det extra viktigt att ta hand om den jord som ännu är oförstörd.

– Vi bygger på jord eller täcker den med asfalt. Vi hugger ner skog för att få mera åkermark. Då ökar risken för att jorden utarmas, säger Muurinen.

En potentiell guldgruva

Johanna Muurinen forskar i förekomsten av antibiotika i jord och ser stora möjligheter med sin forskning.

– Vi känner till endast en bråkdel av de mikrober som finns i jorden, och redan bland dem finns de som är nyttiga. I USA har man till exempel hittat en mikrob som producerar antibiotika. Vi kan hitta bioaktiva ämnen i jorden när som helst, mikrober som till exempel kan användas som växtskydd.

Det finns bakterier och mikrober överallt, speciellt i jorden.

– Vi är vana vid att tänka på bakterier och andra mikroorganismer som något negativt, men vi skulle inte leva utan bra bakterier. Det finns till exempel 1,5 kilogram mikrober i vårt tarmsystem, säger Johanna Muurinen.

Forskning och kunskap om jord är till konkret nytta för jordbruket. På en av åkrarna som hör till universitetets försöksgård intill campuset i Vik pågår försök och experiment i jord kontinuerligt. Vid Helsingfors universitet har man kommit långt inom forskningen kring jord. Bland annat pågår ett internationellt projekt för att undersöka hur klimatförändringen påverkar förutsättningarna att odla.

Jordmånen i Finland är lerjord som ställer en hel del krav på odling. Våra kalla vintrar är en förutsättning för att man ska kunna odla här.

– Tjälen i jorden gör att jordens struktur blir så pass porös att det går att odla. Om klimatförändringen gör att vi inte längre har vintrar här så finns risken att jorden blir för hård att odla i, säger Johanna Muurinen.

Återvinning

Förutom att jorden är nödvändig för ekosystemen filtrerar jorden också vattnet som rinner igenom den.

– Det talas mycket om världshaven och att rädda dem. Det måste göras, men då måste vi också rädda jorden. Fosfor som rinner ut i havet från åkrarna bidrar till att havet övergöds. Samtidigt försvinner fosfor från jorden och utan fosfor kan man inte producera mat, säger Muurinen.

Näringsämnena behövs i odlingsjorden och skadar haven. Alltså borde man få näringsämnena att stanna kvar på land.

Jordbruket får bära en stor del av ansvaret för att haven är övergödda. Samtidigt ligger det i jordbrukarnas intresse att näringsämnena hålls kvar på åkern. Dels behövs de för tillväxten, dels är det dyrt att sätta till ämnen som runnit i väg ut i havet. Frågan om hur man kunde återvinna näringsämnen är en del av forskningen.

– Vi måste lära oss hur man kan återvinna fosfor, annars tar den helt enkelt slut, säger Suvi Huttunen.

– Det är inte som att rädda världen, men en bit på väg. Om man kom på hur man på ett bra sätt skulle kunna återvinna fosfor, så skulle man antagligen få ett Nobelpris.

Nyttotänkande

I dagens ekonomiska klimat där man drar åt svångremmen överallt ligger fokus på nytta. Muurinen, Manninen är båda agronomer och Huttunen tar sin examen i december, med jordmånen som forskningsområde. De upplever att deras forskning inte uppskattas – för att de inte producerar något konkret.

– Det är lättare att få finansiering för något som på kort sikt ger pengar, än för forskning för att stilla nyfikenheten eller lära sig något nytt, säger Manninen.

Hon påpekar att den kunskap som kommer av forskning kring jord kan bli ekonomiskt lönsam i framtiden – beroende på vad man hittar i jorden.

Ännu på 1960-talet var det vanligt att alla småhus hade sin egen lilla avstjälpningsplats i ett hörn av gårdsplanen. Man slängde sitt skräp urskiljningslöst i vattendrag och skogar. I dag vet man bättre.

Alla kan dra sitt strå till stacken för att jorden ska må bättre även om utmaningen blir större ju fler vi blir.

– Man kan se till att man tar hand om sitt skräp och inte slänger det i naturen, återvinna om det går och konsumera ansvarsfullt, säger Suvi Huttunen.

Den kunskap de tre forskarna har gör dem till kritiska konsumenter. De åker kollektivt om det går, de återvinner och de väljer noga varor i butiken.

– Vi vet hur man producerar mat i Finland, och hur långt vi har kommit i jämförelse med andra. Därför äter vi bara sådant som producerats i Finland, säger Huttunen.

Nu vill de slå ett slag för jord.

– Vi har bara en jord, och jorden behövs för odling eftersom vi blir allt fler. Vi kan ändå inte odla upp all jord. Vill vi rädda världen måste vi inse hur viktig jorden är, säger Noora Manninen.