Fyrbenta terapeuter låter sig gärna kramas
Bättre balans och koordination, ökat självförtroende eller smidigare och starkare muskler. Ridterapi är en terapiform med många användningsmöjligheter – och vården planeras alltid individuellt.
Med jämna lugna tag för Christer Titi Wallén borsten över finnhästen Pokus hårrem. Hästen står helt stilla och låter sig pysslas om. Titi Wallén vet vad han gör, han har varit en flitig besökare i stallet ända sedan det byggdes för femton år sedan.
– Det är bra med en häst som man kan krama så mycket man vill, konstaterar handledare Johanna Niklander samtidigt som hon med blicken följer med när Wallén sätter kinden till hästens sida.
- En ridterapeut arbetar tillsammans med en häst och ger terapi.
- Ridterapi är alltid individuell för alla klienter och målen ställs utifrån varje klient.
- Genom ridterapi kan man stöda klientens motoriska och funktionella färdigheter. Terapin kan också ha en pedagogisk eller psykologisk funktion.
- Föreningen Suomen Ratsastusterapeutit grundades 2000.
- Man utbildas till ridterapeut i Ypäjä. Utbildningen är treårig.
- För att bli antagen till utbildningen krävs att man har en grundutbildning på yrkeshögskole- eller högskolenivå och att man har minst tre års erfarenhet inom det egna yrkesfältet. Man ska också kunna rida och vara van vid hästar.
Titi Wallén talar inte så mycket men trivs tillsammans med de stora djuren och är den som hjälper till flitigast i stallet.
I stallet i Fagersta i Borgå finns plats för två hästar. De boende på Utterbäck, som hör till Kårkulla samkommun, hjälper till med skötseln av hästarna. Brukarna, som de boende kallas, kan få ridterapi enskilt eller i grupp i det egna stallet.
Jari Laitinen kommer fram till Poku och börjar rykta på andra sidan hästen. Han avbryter sig och ger hästen en kram. Han flyttade till boendet 2004 och har sedan dess haft regelbundna stallturer. Han har blivit bra på att handskas med de stora djuren – tillsammans med Niklander eller ridterapeut Johanna Turunen.
– Jag ger hö åt hästarna genast på morgonen, och sedan vatten, säger Laitinen.
Ridterapi är mycket mer än att rida på hästen – det är allt man gör tillsammans med djuren.
– Ridterapi är alltid individuell och planeras från fall till fall. Någon kan behöva en lugn stund med hästen medan någon annan behöver aktiveras, säger Johanna Turunen.
Två anställda
Stallet i Utterbäck är en del av den dagliga verksamheten på serviceenheten. Det är byggt och utrustat för personer med en funktionsnedsättning, med stadiga ramper, breda dörrar och tydliga tecknade instruktioner så man ska veta vad man ska göra. Utterbäck ligger alldeles vid havet och en vacker terräng att rida och köra i.
En specialbyggd kärra gör att också de som inte kan eller vill sitta på hästen kan ta del av terapin. Kärran har donerats av den ideella föreningen Barnens by rf.
– Den är byggd så att man kan åka med också om man har en funktionsnedsättning och sitter i rullstol, säger Turunen.
Johanna Niklander är socionom och handledare. Hon jobbade på Utterbäck redan då stallet byggdes och efter en paus är hon sedan våren tillbaka och jobbar i par med Johanna Turunen.
– Förr fanns det bara en anställd, och det begränsade verksamheten, säger Niklander.
– Säkerhet och kvalitet är det absolut viktigaste. Det är det som lider om man ensam försöker driva ett sådant här stall. Nu kan vi arbeta ändamålsenligt, säger Turunen.
För många är den sociala samvaron med hästarna det viktigaste medan andra behöver träna sina motoriska färdigheter. Två handledare ger också möjlighet till egentid med hästen.
Perfekta hästar
I stallet står två valacker, finnhästen Poku som är 10 år gammal och varmblodet Capu som är 14.
– De är helt perfekta och kompletterar varandra. Capu är boss, han tror han är sultan på den här gården. Han är också bombsäker framför en kärra eller när någon rider. Poku igen älskar att bli krafsad och kramad och det behövs på ett sådant här ställe, säger Turunen.
– Man måste alltid ha en utbildad häst om man använder den för ridterapi, det ställs stora krav på hästen. Det är ett psykiskt tungt jobb fastän det fysiskt inte är det, säger Turunen.
En terapihäst ska vara frisk och lugn. Rasen spelar egentligen inte så stor roll, bara hästen inte är för stor eller för liten för användningen. Det ska vara lätt att ta sig upp på den och den måste orka med sin börda. Den ska vara helt pålitlig.
När brukarna på Utterbäck rider eller åker kärra går det lugnt till. Ibland behöver hästarna ändå sträcka ut och spralla lite och de behöver också motioneras ordentligt. Då rids de av erfarna ryttare.
Mål och mening
Ridterapi är inte samma sak som handikappridning eller barnridning. Ridterapi är alltid målinriktad, för varje klient görs individuella mål upp och man utgår från färdigheter och behov. Ridterapi ges av en utbildad ridterapeut.
Hästens kroppsvärme och rörelser mjukar upp och stärker musklerna när man rider. Fysiskt stalljobb kan vara ett sätt att få utlopp för starka känslor och att pyssla om hästen ger tillfredsställelse att ta hand om någon som behöver en. Hästen dömer inte, man får vara exakt som man är. För brukarna på Kårkullaboendet är ridterapin allt det och lite till.
– Vi har en psykomotorisk referensram här. Människan är holistisk, en helhet. Man är lite dum om man tror att man bara kan vårda kroppen, konstaterar Turunen som också är fysioterapeut.
När en ny klient kommer för att vara med hästarna är det ofta med skräckblandad förtjusning.
– Man måste övervinna sig själv för att våga röra dem, men suget att närma sig är större. Hästen är starkt motiverande och drar till sig människor, säger Turunen.
– Det stora djuret sätter ramarna. Det finns klara gränser för hur man gör i stallet, och personalens auktoritet stärks också av att 600 kilo tunga djur gör som vi säger åt dem att göra.
Omkring 160 ridterapeuter har utexaminerats i Finland. De flesta ridterapeuter jobbar som privata företagare, ofta i samråd med Folkpensionsanstalten eller ett sjukvårdsdistrikt.
– Jag är alltså mycket lyckligt lottad då jag får göra arbetet jag älskar som fast anställd. Jag har bröd på bordet trots att hästen eventuellt haltar och inte kan arbeta, säger Johanna Turunen.