Uleåborg vill erövra Nordkalotten
Uleåborg låter sig inte slås ned av dystra arbetslöshetssiffror utan blickar framåt med en sällan skådad optimism där norra Sverige och Norge spelar en viktig roll.
"Oulu – Capital of Northern Scandinavia", Uleåborg – norra Skandinaviens huvudstad. Sloganen är det första resenären möter när hon eller han stiger ut på Uleåborgs flygplats. De klatschiga orden efterföljs av reklamaffischer för flygrutten Uleåborg–Tromsö–Luleå och det är dit, till de västra grannländerna, som Uleåborg vill nå.
Men hur ska det ske och vad handlar den så kallade Uleåborgsandan egentligen om?
Vi åkte till Uleåborg för att hitta svar och börjar på en plats där det svenska och nordiska perspektivet varit en del av vardagen i över 150 år: Svenska Privatskolan i Uleåborg.
På den soliga innergården leker barn i alla åldrar. Här finns både daghem, grundskola och gymnasium. Bakom ett metallstaket öppnar sig daghemmets nybyggda gård med klätterställningar, gungor och en löpbana med längdhoppsgrop. Daghemmets föreståndare Jaana Lehtiniemi är entusiastisk. Det är inte bara gården som är ny; ett trähus från slutet av 1700-talet, det så kallade Snellmanska huset, invigdes för en dryg månad sedan och inhyser i dag 63 barn.
– Det är en enorm förbättring. Äntligen har daghemmet alla barn i samma hus och en egen gård.
Om allt går som planeras utvidgas det svenska rummet ytterligare 2017. Då är det meningen att en mötesplats som går under arbetsnamnet Skandinaviens hus ska invigas.
– Behovet för en mötesplats har vuxit under de fem sex senaste åren, säger skolans rektor Sampo Backman som vid sidan om sitt jobb bland annat hjälpt företag att hitta översättare och gett tips om hur man söker arbete och bostad i staden.
Jan Klemets, ordförande för Skolgarantiföreningen, säger att speciellt affärslivet skulle ha nytta av Skandinaviens hus.
– BusinessOulu (stadens affärsverk, mer om det senare) gör mycket men de jobbar rätt storskaligt. Det finns behov av mindre tjänster och av en plats där man kan träffas och ordna evenemang.
Satsningar på uppstartsföretag
Ett kvarter från den svenska skolan ligger Oulu Business Kitchen. Här konkretiseras universitetets och yrkeshögskolans satsningar på entreprenörskap och företagssamarbete.
– Samarbetet mellan kommunen, näringslivet och högskolorna är unikt och har långa traditioner, säger Jouko Isokangas, utvecklingsdirektör på yrkeshögskolan i Uleåborg och en av dem som var med om att starta Business Kitchen för tre år sedan.
Business Kitchen fungerar dels som en öppen mötesplats för vem som helst som är intresserad av entreprenörskap, dels som en länk mellan studerande och företag. Behöver ett företag till exempel en grupp studerande med olika studiebakgrund och olika nationalitet kan det kontakta Business Kitchens Demola som ordnar en projektgrupp med studenter. Studenterna får förutom studiepoäng praktisk erfarenhet och nya nätverk.
– I Uleåborg har vi närmare 25 000 studenter och genom våra partnerhögskolor når vi tusentals till. Det är en fantastisk möjlighet för företag som vill hitta engagerade och kunniga unga människor, säger Pekka Silven som håller i Demola-verksamheten.
Uleåborgs satsningar mot norra Sverige och Norge avspeglar sig också i Business Kitchens verksamhet. Man letar aktivt efter norska och svenska företagspartners och uppmanar studenterna att avlägga praktik i de västra grannländerna.
Inhemsk toppteknik
Resan fortsätter mot Technopolis som när den grundades 1982 var Nordens första så kallade teknikby. Här har Nokia, och senare Microsoft, bland annat utvecklat mobiltelefoner och lösningar för trådlös kommunikation. I samma kvarter har nyheter om samarbetsförhandlingar, uppsägningar, nedskärningar och nedläggningar under de senaste fem åren duggat tätt.
– Den tiden har vi lagt bakom oss. Medierna skulle kunna släppa bilden av Uleåborg som en synonym till tomrum och Nokia. Vi har gått vidare och försöker nu i stället hålla kvar den hjärnkapacitet som finns i staden, säger Heini Tuorila.
Heini Tuorila är marknadsföringsdirektör på Haltian, ett företag med drygt 80 anställda som i fjol premierades som årets uppstartsföretag i Uleåborg. Heini Tuorila möter oss tillsammans med Pasi Jokinen som är vd för Haltians dotterbolag Thingsee. Thingsee har nyligen släppt produkten Thingsee One till försäljning och intresset är stort, både bland medier världen över och bland teknikintresserade konsumenter.
Thingsee One är tillverkad för det som beskrivs som Internet of Things eller på svenska sakernas internet. Det är en fysisk apparat med inbyggda sensorer som kan mäta till exempel luftfuktighet, hastighet, ljus, gps-koordinater och temperatur. Användarna kan själva bestämma hur de vill använda apparatens data och kan utveckla egna program eller applikationer för den.
– Under utvecklingsfasen har Thingsee One bland annat använts av vindsurfare som skapat ett eget rankingsystem då de har kunnat mäta hastigheten när de surfar, berättar Pasi Jokinen.
Han säger att företagslivet i Uleåborg genomgått en rejäl förändring under de senaste åren.
– När jag grundade mitt första företag 2009 var det oerhört svårt att vara ett trovärdigt uppstartsföretag i norra Finland. Allt kretsade kring Nokia eller dess underleverantörer. De lockade till sig både finansiärer och yrkeskunnigt folk och vi som stod utanför hade det tungt.
I dag är situationen en annan.
– Företagen har ett heltäckande samarbete. I vårt nätverk har vi kring tjugo företag som jobbar med varandra. Jag tror att Uleåborg inom de närmaste åren kommer att se ett tiotal nya företag utvidga och skapa fina resultat.
Jokinen betonar ändå – om Uleåborg ska bli norra Skandinaviens huvudstad - att den tekniska branschen måste bli bättre på att nätverka över Bottenviken.
Staden som företagsmotor
Vill Uleåborgsföretag expandera till grannländerna eller globalt kan de vända sig till BusinessOulu, stadens affärsverk som ansvarar för att stadens näringslivspolitik förverkligas i praktiken. Det innebär bland annat information och stöd för nya företagare, affärsnätverk, handledning och satsningar på export, till exempel genom de så kallade Finlandshusen i Tromsö, Gällivare och Astana (Kazakstan). Affärsverket grundades 2011 och har 72 anställda och en budget på 11–14 miljoner euro.
Sloganen om norra Skandinaviens huvudstad kläcktes för tre år sedan. Jukka Olli, rådgivare på BusinessOulu med Sverige och Norge som specialområden, tror att staden lätt kommer att nå målsättningen att öka exporten till de västra grannländerna med 50 miljoner euro per år.
– Vi har till exempel Kiruna och Malmberget i Gällivare, två städer som ska flyttas på grund av malmutvinningen. Där pågår stora byggprojekt och det finns det utrymme för finländska företag att etablera sig.
Hur bra är företagen på att se möjligheterna i Sverige och Norge?
– Inom it-branschen går det hur bra som helst. Norska företag har tagit kontakt med företag i Uleåborg för att köpa lösningar av dem och två företag har etablerat sig här. Men sedan kommer vi till "tvångssvenskan". Det är lite komiskt med svenskan, att många företag tycker det är lättare att göra affärer i Indokina än i våra västra grannländer, säger Jukka Olli.
Ett företag som fått hjälp av BusinessOulu med kontakter till Sverige är Medkit som importerar och säljer produkter för akutvård genom sin nätbutik. Företaget har både kontor och lager i Uleåborg och bland kunderna finns sjukvårdsdistrikt, kommuner och privata företag. I år satsar företaget på att expandera i Sverige.
– Innan vi startade gjorde vi bland annat en kartläggning av företagskulturen i Sverige och forskade i hur den svenska näthandeln fungerar, säger företagets vd Minna Åman-Toivio.
Hon delar Jukka Ollis uppfattning om finländska företags ointresse eller försiktighet för att expandera mot Sverige och Norge.
– Jag har vuxit upp i Torneå. Många gånger har jag funderat på om Torneälven faktiskt är så lång och djup att finska företag hellre blickar mot Ryssland eller Fjärran Östern i stället för västerut.
Sverige är ändå en naturlig marknad för Medkit.
– Det går att sköta verksamheten i Sverige och särskilt norra Sverige från Finland. Vi ligger nära både geografiskt, kulturellt och språkmässigt.
Mammuten
Vi styr bilen mot resans slutpunkt. Tjugo kilometer nordost om Uleåborgs centrum, i Ylikiiminki, finns ett företag där vd:n påminner om att allt i Uleåborg inte kretsar kring teknologi, internet eller mobila lösningar. Men också där ser man Sverige som en möjlighet.
Mammuthus, i Finland mer känt som Mammuttikoti, har tillverkat timmerhus i lamellträ sedan 1989. I dag har företaget kring 120 anställda och en omsättning på cirka 15 miljoner euro. Största delen av produktionen, kring 80 procent, säljs i Finland och resten går på export främst till grannländerna.
Vd Vesa Nylander visar runt i fabriken där stockarna sågas och hyvlas till rätt dimensioner.
Hur låter "Uleåborg – norra Skandinaviens huvudstad" i dina öron?
– Det där är tjännstemannasnack. Att vara företagare handlar om att arbeta, att göra saker grundligt och långsiktigt men visst är jag glad över att Uleåborg förhåller sig positivt till företagande.
Mammuthus har tagit steget in på den svenska marknaden sakta men säkert. I början gick det trögt.
– Vi byggde ett modellhus i Dalarna 2008 men verksamheten gick på förlust i fem år. I efterhand är det lätt att se att det största misstaget var att vi trodde att samma lösningar som fungerar här skulle fungera där.
I fjol beslöt sig Mammuthus att det var dags för en nystart i Sverige. Nya människor anställdes, ett showroom öppnades bland annat i Stockholm och framför allt anpassade man utbudet efter den svenska marknaden.
– Den största utmaningen har visat sig vara att bygga hus som faller svenskarna i smaken. I Sverige erbjuder vi bland annat andra tekniska lösningar för till exempel husgrund och fönster. Vi har också tagit fram nya timmerprofiler och fönsterbräden.
Innan den globala finanskrisen hade Mammuthus sina bästa år hittills. Den ryska marknaden stod för den största delen av exporten och företaget levererade ryska datjor på upp till 2 000 kvadratmeter. I dag har försäljningen till Ryssland minskat men satsningen på Sverige har visat sig vara lyckad.
– Exporten till Sverige växer och jag hoppas att landet i framtiden är vår andra hemmamarknad.