Husdjuren styr många livsval
Ett husdjur kan ha avgörande betydelse för var dess ägare väljer att bo, om man skaffar sig bil och till och med valet av partner. Det säger Henna Syrjälä, forskardoktor i marknadsföring vid Vasa universitet, som specialiserat sig på frågor kring husdjur och konsumtion.
– Många hundägare anser till exempel att de inte behöver personal trainer eller terapeut för att hunden ser till att man rör på sig och mår bra. Husdjur påverkar konsumtionen på väldigt många sätt.
Inom konsumtionsforskningen är intresset för husdjursbusinessen rätt nytt. Det tvååriga projektet Petnets vid innovationsfinansieringsverket Tekes var enligt Henna Syrjälä det första av sitt slag i Finland. Projektet, vars slutseminarium hölls i juni, förde samman forskare och företag i husdjursbranschen.
– Husdjurshandeln har vuxit enormt under de senaste årtiondena och utbudet av olika produkter och tjänster för husdjur är mångsidigt.
Syrjälä har själv lyft fram motstridigheter i valet av produkter för sina husdjur.
– En matpåse för sporthundar kan till exempel köpas av hundägare som sysslar med agility, men också av personer som önskar sig höra till denna grupp.
Trendkänsligt
Enligt Syrjälä framhäver man i dag det arttypiska både i hundarnas kost och skolning.
– För några årtionden sedan ansåg man att vanlig husmanskost är bra för hundar. Sedan kom olika typer av torrfoder till både stormarknaderna och specialaffärerna. Nu är rå föda den mest växande trenden.
Den hemlagade maten har samtidigt delvis kommit tillbaka.
– Allt fler ger till exempel gröt vid sidan av köttiga ben åt sina hundar.
Experterna har stor inverkan på trenderna.
– Många frågar efter råd av mer erfarna hundägare, instruktören på hundskolan eller veterinären. Också hunduppfödarna är viktiga trendpåverkare.
Bland hundsportare som sysslar med agility är kunskapen i en framhävd position.
– Redan det att man fått köpa sin hund av en uppskattad uppfödare har betydelse och kan fungera som en inträdesbiljett till en viss brandgemenskap. En agilitygemenskap kan till exempel beställa likadana t-tröjor och träningsvästar för sina medlemmar för att stärka sammanhållningen. När hundarna klarar sig bra i tävlingar kan en gemenskap också få sponsorer.
Som trend lyfter Syrjälä också fram att inlärningsmetoderna i hundskolningen blivit mjukare.
– Ännu på 1980-talet kunde det gå hårdhänt till i hundskolorna. I dag följer man ofta en inlärningsstil som grundar sig på positiv förstärkning.
"Bör beaktas i utkomststödet"
För närvarande är Syrjälä med i ett internationellt fattigdomsforskningsprojekt. Hon anser att det är problematiskt att man diskuterar så lite om de problem som mindre bemedlade med husdjur brottas med.
– Många är i nöd när husdjuret behöver vård och man inte har pengar att gå till en veterinär. I utkomststödet tar man inte i beaktande husdjur och de utgifter som ett husdjur medför. Det anser jag att man borde göra, särskilt med tanke på att husdjuren också har en terapeutisk inverkan och kan få människor att må bättre.
Syrjälä har stött på många fall där mindre bemedlade av ekonomiska skäl låtit bli att skaffa sig ett nytt husdjur när deras djur dött.
– Det finns också fall där man av ekonomiska skäl helt avstått från sitt husdjur.