Pistohiekka – 70-talets finska Riviera
Namnet Pistohiekka lämnar knappast någon av mina jämnåriga finskspråkiga vänner oberörd. Denna Saimens Riviera var för dem lika självklar som Hangöregattan för oss finlandssvenskar.
Campingområdet och den legendariska dansbanan lockade speciellt den motorburna ungdomen hit under Pistohiekkas gyllene år på 70-talet. De som inte hade en Chevrolet Impala, eller en AJS-motorcykel kom liftande, på cykel eller med hippiebussar för att ägna sig åt fri kärlek och mellanöl medan Hurriganes stod för soundet.
Campingområdet fylldes av orangefärgade kupoltält och i buskarna halsades flaskor och flickor.
Ända in på 90-talet samlade stränderna tusentals besökare. Men sedan tog det roliga slut. Skylten vid restaurangbyggnaden lutar sig sorgligt mot bakväggen.
– Tiden gick förbi Pistohiekka, säger Henrik Hallberg, en tvättäkta finlandssvensk som förestår dansbanan Pistohiekan Lava i dag.
Vi träffar på Hallberg när han styr och ställer inför sommarens första dans. Den är på lördag när Meiju Suvas uppträder.
– Jag driver banan för femtonde sommaren. Det har blivit en livsstil, över 120 danser har vi arrangerat och jag har varit med på varenda en.
Banan drar som bäst 700-800 besökare, men då ska bandet och vädret stå arrangörerna bi.
Neljän suora, Souvarit och Yölintu är sådana som drar bra. Dansbanan ligger vid den natursköna Lietvesivägen som nästan går över vattnen bland holmar och branta berg.
Hallberg och hans familj bor i Puumala där han förestår bykrogen. Också där vankas det musik och en gratiskonsert för ungdomen i sommar.
– Här fanns ett visst "hurrihat" när jag dök upp, men nu har jag värmt upp dem, skrattar Hallberg.
När jag passerade Pistohiekka för fyrtio år sedan samlades Citroën 2CV-vännerna här för sin första världsomfattande sammankomst. Det var en färgstark tillställning. I sommar lär det bli det en återförening.
– Ett par hundra har anmält sig och jag har lovat steka mujkor åt dem! Stefan Lundberg