Har du PMS? Kom ut med den!
I fjol talades det mycket mens i Sverige – ja, man kan väl säga att mensen var på tapeten. Nu vill Lisa Eriksson att vi ska komma ut med vår PMS.
Stockholm
– Är jag galen, har Lisa Eriksson, 29 år, frågat sig flera gånger.
Ibland har livet känts bara lite motigt, men emellanåt har hon tvivlat på hela sin existens. Hon har känt ångest och haft depressionssymtom. På jobbet har hon bitit ihop, men hemma har det rasat.
Det var månatligt men hon såg inte själv regelbundenheten, bara anade den.
Efter ett utbrott som skrämde henne själv rejält sökte hon sig till läkare som gav henne antidepressiv medicin. Och en diagnos: Det är PMS hon har. Men desto mer förklaringar, eller ens frågor, fick hon inte så hon började läsa på själv. Det var bara det att det inte fanns några böcker på svenska om detta tillstånd som drabbar många kvinnor just före mens, premenstruellt syndrom. Så hon skrev en egen som kom ut förra veckan.
Bli vän med din PMS heter boken och det är så Lisa Eriksson ser det nu, att hon har lärt känna sin PMS och till och med kunnat vända den till en styrka. Men det fanns stunder då hon hatade den.
– Måste jag operera bort min livmoder, tänkte jag.
- PMS står för premenstruellt syndrom och PMSD för premenstruellt dysforiskt syndrom.
- 30 % av kvinnorna känner enstaka symtom, två till fem procent av alla kvinnor som har mens lider av den gravare formen PMSD.
- Symtomen varierar från person till person och också från månad till månad. Det handlar ofta om humörförändringar några dagar före mens, men kan också pågå under blödningen.
- Fysiska tecken kan vara svullnad, hunger och sötsug, psykisk oro, irritation, gråtmildhet. PMSD innebär ofta ångest och depression
Eriksson valde att inte ta medicinerna. Hon ville hellre pröva om hon kunde må bättre genom att arbeta med kroppen och det mentala. Hon betonar ändå att hon inte principiellt är emot antidepressiva och att de kan vara en nödvändighet för dem som lider av verkligt svår PMS, PMSD.
Hon skrev dagbok och efter bara någon månad såg hon mönstret: Hennes upp- och nedgångar hängde ihop med menscykeln.
Hon lade om kosten så att hon försöker undvika socker under PMS trots att kroppen ofta just då skriker efter sött. Hon tränar mycket men enligt menscykeln, så att hon anstränger sig hårt de veckor hon känner sig på topp och lugnare under mensen.
Viktigast har det ändå varit att ta sig an psyket.
– Medvetenheten om att det är PMS gör att jag kan släppa skulden och skammen. Jag ser det som ett handikapp som vilket annat, inte så att jag är en elak människa, utan att det är hormoner som påverkar mig så mycket.
Ändå kan man inte ursäkta och bortförklara allt med sin PMS, tycker hon.
– Under de värsta PMS-stunderna kommer det hårda grodor, och ord skadar även om man säger förlåt.
Nej, PMS får inte användas som vapen i krig menar Lisa Eriksson. Det gäller också omvänt. Det är inte okej att använda "har du PMS, va" om en kvinna inte agerar eller beter sig som man vill. PMS ska inte vara ett skällsord.
Kreativt tillstånd
När serietecknaren och författaren Liv Strömquist sommaren 2013 ägnade hela sitt sommarprat på radio åt mens hände något. Det var som att hon öppnade upp för en diskussion om mens i Sverige, och den tog plats inom populärkultur och konst.
Strömquist talade också om hur viktig menscykelns faser är för hennes kreativitet. Det känner Lisa Eriksson igen.
– Vid PMS kan jag komma väldigt nära mina egna känslor och det är kreativt, säger Eriksson som arbetar med PR i digitala medier.
Men då handlar det enligt henne om att ha kontroll över PMS:en för att ta vara på också det positiva med den.
Hon har valt att komma ut med sin PMS, inte bara i bokform, men också talat öppet med sin chef om att det finns dagar då hon inte mår så bra. Hon kan också tala med vänner och släkt, om de till exempel ska resa tillsammans när Eriksson vet att hon har PMS. Sambon, den blivande mannen, känner mönstret och föreslår själv att de flyttar svåra diskussioner några dagar eller en vecka framåt.
I dag, och det vet Lisa Eriksson kan provocera, tycker hon att hon vänt PMS:en till en styrka.
– Den blir en påminnelse att jag ska ta hand om mig själv. I stället för att jag känner oro ser jag den som något positivt. Den ger mig tillfälle att stanna upp varje månad.
Trots att PMS:en är en regelbunden gäst i så många kvinnors liv är den medicinskt förhållandevis outforskad och i bland annat Tyskland och Storbritannien inte accepterad som medicinsk diagnos.
– Då har man en lång väg att gå, säger Eriksson som är glad över att omfattande forskningsprojekt pågår i Sverige.
– Utmaningen är att det är kvinnans upplevelser som ligger till grund och att de kan vara så väldigt olika.