Tio saker du inte visste om den finländska studentmössan
Under sin 150-åriga historia har studentmössan använts som slagträ i språkstriden, som markör för tillhörighet och som symbol för bildning.
1. Studentmössans historia började 1865. Fyra uppenbarligen trendmedvetna studenter vid Helsingfors universitet beställde varsin vit mössa av svensk modell av hattillverkaren fröken Maria Grape. På den tiden användes vanligtvis en mörkblå mössa och den vita sammeten måste beställas ända från Sverige. I universitetets korridorer tyckte man att mössbärarna gjorde sig till och gav dem öknamnet ”mjölkmössorna”. Men de måste ha sett snygga ut i sina mössor, för nästa år ville alla ha en likadan. Efter hand blev det lika vanligt med vita mössor som med mörkblå.
2. De första vita mössorna var tre–fyra gånger så höga som de som används i dag.
3. Mörka studentmössor användes redan långt tidigare. De introducerades med studentuniformen som i sin tur infördes för att hålla studenterna under uppsikt och kontrollera att de inte ställde till med upplopp.
4. Studentuniformen var en dyr och hett eftertraktad statussymbol. Att bli igenkänd som student på stan hade många fördelar. En av dem var att studenter som betedde sig illa blev skickade till universitets eget häkte på Fabiansgatan 33, i stället för stadens häkte. Gissa vilket som var trevligare?
5. Under en kort tid på 1890-talet introducerades en särskild mössa för kvinnliga studenter. Den var högre än mössan för män och påminde om en kastrull där mjölken håller på att koka över. Det tyckte åtminstone de busungar som brukade ropa "mjölken kokar över" efter de kvinnliga studenterna.
6. Länge användes de vita och mörkblå mössorna om vartannat, men senare utsåg man den vita mössan till sommarmössa och den mörka till vintermössa. Den vita mössan bars från den första maj till den sista september, och till minnet av denna tradition tar man fortfarande fram den vita mössan till första maj.
7. Färgerna i mössans foder signalerar språklig och geografisk tillhörighet. Den allfinlandssvenska mössans foder är blått och gult, medan nationerna har egna färgkombinationer. Bland finskspråkiga är mössor med blåvitt foder vanligast. Korrigering: Östra Finlands Nation och Wiipurilainen Osakunta fattas i grafiken, läs mer här.
8. I slutet av 1800-talet började studenterna signalera sin ställning i språkfrågan med studentmössan. Finlandssvenskarna bar en större lyra på sin mössa och de finsksinnade en mindre. Lyrornas storlek varierade beroende på hur starkt man kände i frågan och de mest fanatiska finskhetsivrarna, de så kallade "vredesfinnarna", lät tillverka en minilyra med bara 10 millimeters diameter. Än i dag är den finlandssvenska lyran större (och mössan dyrare) än den finska.
9. 150-årsjubileet till ära har studentkåren låtit tillverka ett jubileumsoverallmärke, där emoticon-katten Pusheen ligger i en studentmössa. 600 märken delas ut på första maj från och med klockan 9 i Brunnsparken. Märken delas även ut i Kajsaniemiparken vid basketplanen från klockan 9.
10. Studentmössan användes som en vardagsmössa ända in på 1950-talet.