Lätt att kompostera rätt
Hur ska jag få komposten att fungera ordentligt? Får man inrätta en kompost på en stadstomt hur som helst? Vilket är bästa strö för utedasset? HBL gick en komposteringskurs för att ta del av de bästa tipsen.
Hur ska jag få komposten att fungera ordentligt? Får man inrätta en kompost på en stadstomt hur som helst? Vilket är bästa strö för utedasset?
Frågorna haglar när ett 20-tal personer går på en av de komposteringskurser som Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) ordnar gratis i Helsingfors den här våren. Stugsäsongen står inför dörren och kursledaren Ville Heinilä från Huvudstadsregionens återanvändningscentral gör sitt bästa för att besvara dem alla.
– Man behöver inte göra ingenjörsvetenskap av kompostering. Jag brukar säga att det finns tre sätt att kompostera – ditt sätt, mitt sätt och rätt sätt. Jag har komposterat med eftertanke i fem år och jag prövar mig fortfarande fram, säger han.
I komposten bryts organiskt material ned aerobiskt, alltså under syretillförsel. Slutprodukten blir ett slags mylla, näst intill luktfri, men desto näringsrikare. Kompostering återför näringsämnena till jorden.
– Mikroorganismerna frigör näringen i en sådan form att växterna kan tillgodogöra sig den på nytt. Vår uppgift är bara att underlätta för mikroorganismerna, att göra omständigheterna för dem så optimala att de gör sitt jobb effektivt, säger Heinilä.
Matrester i slutet kärl
För stadsbor i villa- eller radhusområden kan kompostering vara ett lönsamt led i sopsorteringen. Dels gör man trädgårdsmylla av sitt bioavfall, dels minskar mängden blandavfall vilket kan minska kostnaderna för den kommunala sophanteringen.
De flesta kursdeltagare är ändå mer intresserade av att kompostera på sommarstugan. Ville Heiniläs budskap är att vem som helst kan kompostera både trädgårdsavfall och matrester – och det är verkligt enkelt – men det behövs olika slags kärl beroende på innehållet.
Trädgårdsavfall kan läggas i en öppen kompost. Matrester måste däremot komposteras i ett slutet kärl dit ohyra inte kan ta sig in. I synnerhet på sommarstugan, där matkomposten inte behöver fungera året runt, är det viktigt att tänka sig för vad man komposterar. I princip duger allt som är biologiskt nedbrytbart, men:
– I praktiken är det så att hårdare varor som köttben och äggskal kommer ut ungefär som de gått in om man inte finfördelar dem. Ett bra knep är att krossa äggskalen och skära melonskal i små bitar. Ju mindre bitar desto enklare blir mikroorganismernas jobb. Tolererar ni inte att köttbenen kommer ut nästan oförändrade är det bäst att ni inte lägger dem i komposten, säger Heinilä.
Blanda rätt
För att komposten ska fungera måste förhållandet mellan och kol och kväve vara det rätta. Eftersom det finns mycket kväve och lite kol i matrester måste man varva bioavfallet med kolrikt kompostströ.
– En del kompostströ på tre delar matrester är en mycket ungefärlig tumregel, säger Heinilä.
Färdigt kompostströ är en blandning av fuktbindande torv och flis som ger luftighet, men det kan fungera någorlunda med krossade torra löv (gärna al, men absolut inte ek eller lönn, tipsar Heinilä), eller med krossade rester av fjolårets bladvass.
– Vass är bra, för det är lämpligt luftigt, säger Heinilä.
Också trädgårdsavfallet i den öppna komposten måste blandas med näringstillskott och i många fall fuktas. Halvfärdig kompost från utedasset, utspädd urin och nässelvatten fungerar bra. Och vad är nässelvatten då?
– Lägg nässlor i en hink med vatten och efter någon dag har du nässelvatten. Efter flera dagar kan din näsa inte undgå att märka att du har starkt nässelvatten, säger Heinilä.
Förenklar sophanteringen
Den öppna komposten mår gott av att täckas under vintern, vändas efter ett år och ligga ett år till. Det lönar sig att tömma komposten på våren. Det ska kursdeltagaren Minna Kallonen göra när hon inleder stugsäsongen.
Hon är van vid komposter, men man kan alltid lära sig mer.
– Förr slängde vi fiskrenset till måsarna, men numera lägger vi det i komposten, säger hon.
Hon går kursen för att hon vill lära sig detaljer och få tips om hur andra gör, i synnerhet med vissa ogräs.
– Man lär sig alltid något nytt, och det bästa är att man kan ta det med sig och sprida det vidare. Där vår stuga ligger är vi flera hushåll som komposterar tillsammans. Det är också ett sätt att stärka den lokala samhörighetskänslan, säger hon.
Hon har också ett mycket praktiskt skäl att kompostera.
– Det går ingen väg fram till vår stuga. Man får gå de sista 300 meterna, och ju mindre sopor vi behöver bära bort därifrån desto bättre.