Ett stort glas juice spränger sockergränsen
Det är lätt att överskrida WHO:s nya rekommendationer för dagligt sockerintag: det räcker med ett medelstort glas fruktjuice eller några bitar choklad. Sockerintaget är en faktor experter tar på allvar i kampen mot fetma och folk- sjukdomar.
I början av mars gick WHO ut med de nya rekommendationerna: sockret får stå för högst tio procent av det dagliga energiintaget, men "en sänkning till under 5 procent eller ungefär 25 gram per dag skulle ge ytterligare hälsoeffekter".
Sockerrekommendationerna är ett delmål i WHO:s program för att motarbeta icke-smittsamma sjukdomar. I Finland har diskussionen om fetma och till exempel hjärt-kärlsjukdomar hittills handlat främst om fett och salt. På den linjen är också Heli Kuusipalo, specialforskare och expert i ämnet vid Institutet för hälsa och välfärd THL, men hon är ändå orolig:
– Sockret har inte haft en lika stor roll i den finländska mat- kulturen som i till exempel den amerikanska, säger hon. Men vi följer efter i samma stil, lite långsammare.
Finländarna ligger ett par generationer efter amerikanerna när det gäller sockrets övertag, och många vuxna finländares sockerintag ligger nära Livsmedelsverkets rekommendation i dagens läge, 10 procent av energiintaget.
– Men det finns stora skillnader mellan olika folkgrupper. Energiintaget från socker hos små barn på bara två år kan nå upp till 14 procent och hos tonåringar upp till 20 procent.
Läsk och saft är problem nummer ett för barn och unga. På andra plats kommer sockrade mjölkprodukter som yoghurt, på tredje plats godis. Även för ett barn som rör på sig och gör av med de kalorierna är ett högt sockerintag dåligt: det ger dåliga vanor för vuxenlivet som oftast innebär mera stillasittande och ett växande midjemått.
När en hel generation barn vänjer sig vid på tok för högt sockerintag bådar det inte gott för framtiden.
– På den nya hamburgerkedjan som öppnade i Finland i fjol får man ta hur mycket läsk man vill, och dricka två liter cola till en hamburgare. Vansinnigt, säger Kuusipalo.
Bukfett och fettlever
I Sverige har sockerdiskussionen gått hetare än i Finland. En katalysator i debatten har varit Ann Fernholm och hennes böcker om socker.
– Här handlar det allt mindre om fett och allt mer om socker, säger Fernholm.
Hon är vetenskapsjournalist och har skrivit böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Den första handlar om hur vår hälsa påverkats efter att sockret introducerades i mitten av 1800-talet, den andra om sockrets inverkan på barns välbefinnande.
Hon sitter på siffror och forskning som ser samband mellan högt blodsocker och flera sjukdomar: inte bara diabetes utan också alzheimer, problem med tarmfloran och ämnesomsättningen. I dag är hon särskilt oroad över sambandet mellan socker och fettlever.
– Vart tionde amerikanskt barn har fettlever i dag, vilket ju tidigare kopplades ihop med enbart alkoholintag, säger hon.
Fettlever har ett klart samband med högre risk för blodfetter, bukfetma och typ 2-diabetes – och i hög grad även hjärt-kärlsjukdomar.
Vi småäter trots kostråd
I Finland har en tredjedel av invånarna bukfetma. Två tredjedelar av de finländska männen och hälften av de finländska kvinnorna är överviktiga. Det här beror enligt Institutet för hälsa och välfärd på att vi sitter stilla allt mer, att vi har minskat på kroppsarbetet och vardagsmotionen, men också på att vi får i oss överflödig energi från socker- och fetthaltiga mellanmål.
Alla har väl vid det här laget hört att det gäller att äta ordentliga mål mat i stället för att småäta, men vi småäter ändå: enligt den senaste nationella Finriski-undersökning som THL publicerade 2013 får vuxna finländare 40 procent av sitt dagliga energiintag från mellanmål, dryckesmåltider och kvällsmål.
För de flesta är alltså sockerintaget rätt uppenbart, vi vet var vi borde skära ner. Och på frågan om det är någon skillnad hurdant socker man väljer är både WHO, Kuusipalo och Fernholm överens: allt tillsatt socker är dåligt. Värst av alla är glukos-fruktossirapen som i allt högre grad börjat ersätta sockret i både läsk och andra produkter.
Den är billig att tillverka, oftast gjord på majsstärkelse, men sugs upp av kroppen på ett helt annat sätt. En studie vid Helsingfors universitet kopplar just glukossirapen i läsk till både övervikt och fettlever.
Ät riktig mat, tillsammans
Men varför är det just barnen som får i sig så mycket socker?
– För att vi inte gör mat och äter tillsammans längre. Hungern släcks med drickbar yoghurt och mellanmål i stället, säger Kuusipalo.
Därför inleder THL nästa år ett projekt på barnrådgivningarna i landet, Syödään yhdessä (Vi äter tillsammans) som ska informera familjer om kostrådgivning och vikten av gemensamma måltider.
Ann Fernholm ser också en annan förklaring: livsmedelsindustrin tjänar mycket pengar på att sälja kolhydrater.
– Socker och vetemjöl har ett världsmarknadspris på 2–3 kronor kilot. Sedan säljs sockrade flingor för 90 kronor kilot. Så mycket pengar tjänar man inte på något annat.
Hon önskar tydligt agerande från politikerhåll för att stoppa sockrets övertag.
– Det här har blivit en klassfråga, hälsoklyftorna ökar. Fetma ökar bland barn till föräldrar med kortare utbildning. I Sverige har vi börjat fetmaoperera barn, då är det ju något som är fel. Politikerna måste reagera.