Sonja Lumme är trollbunden av tomater
Drömmen om ett växthus finns hos många, men verkligheten visar sig ofta vara krulliga tomatblad och gurkor som inte tar sig. För en nybörjare är sångaren och trädgårdsjournalisten Sonja Lummes växthustips ovärderliga.
Sonja Lumme har bara hunnit ett par steg in i mitt nybörjarväxthus när hon zoomar in på basilikorna på hyllan på bakväggen. De mår inte så bra efter sommarens stora temperaturväxlingar.
– Oj då, basilikan behöver mycket gödsel, det är en speciell ört på det sättet, säger Sonja Lumme.
Till sitt egna stora växthus vill Lumme inte bjuda in utomstående eftersom hon säger att det är en plats för experiment, inte för fotograferingar.
Alla farhågor om att hon främst är en galjonsfigur för de trädgårdsprogram hon gjort på tv eller för de böcker hon skrivit försvinner snabbt – det tar inte många minuter att inse att här står en människa med gedigen kunskap om odling och stor passion för allt det ätbara man kan odla i sin egen trädgård.
Men vi ska tala växthus. Då vi träffas i början av hösten är det min första säsong som växthusodlare – en krävande säsong som började sent på grund av en långresa, drabbades av den kallaste försommaren på länge och en stekhet period efter det. Mina tomater har krulliga blad, vindruvan vägrar ta sig och paprikorna har fått konstiga mjuka fläckar.
– Det är toppröta, diagnostiserar hon snabbt och ser sedan min förskräckta min.
– Det är inte farligt, de går att äta ändå. De är bara att skära bort de drabbade delarna, tröstar hon.
Tänk först, köp sedan
Hon säger att det lönar sig att från början fundera på vad det är man vill odla i sitt växthus och göra grundarbetena enligt det. Ska det vara växtbäddar, krukor eller hennes egen favorit murbruksbaljor – de stora, rätt fula plastbaljorna man blandar murbruk i?
– Jag rekommenderar dem varmt, de är lysande för man får tillräckligt med mull i dem, säger hon och pekar sedan på mina tomatplantor.
– Du kunde gott ge dem lite mera mull.
Jag tackar och tar emot alla råd jag kan få, min första länge efterlängtade växthussäsong har inte precis varit vad jag drömde om. Veteranen säger att det tar tid att lära sig.
– Vilken liten sak som helst kan skapa obalans. Till exempel toppröta hos paprika eller tomater kommer lätt när det kastar mellan varmt och kallt, mellan torrt och fuktigt.
Fjolårets lynniga väder ledde till tomma klasar också i Lummes eget växthus.
– Är det alltför hett så är det, och då går växternas energi åt till att hållas vid liv.
Från barnsben
Sonja Lummes trädgårdsintresse har vuxit fram sedan barndomen.
– Mamma tvingade oss aldrig att rensa ogräs. Redan som barn blev jag fascinerad av odlandet men jag är så gott som den enda av alla syskonen som odlar något själv.
Hon är känd för Finlands folk som skådespelare och sångare, men trädgårdsintresset blev offentligt och växte till sig efter att ett tv-produktionsbolag tog kontakt med henne för att göra programmet Ihana Piha. Efter det har det blivit en bok om ätbara växter, en om växthus och i februari kom den tredje om örter ut.
Men bokhandlarnas hyllor svämmar redan över av trädgårdsböcker så varför då skriva ännu flera?
– Många av de böcker som finns är skrivna i Sverige eller Danmark där man i största delen av landet inte har likadant arktiskt klimat som vi har. De som bor till exempel i Uleåborg kan inte använda de böckerna. Urvalet av växter är också annorlunda här.
Lumme säger att hennes passion är de växter man kan äta.
– Varje år odlar jag omkring femtio olika sorters tomater. Ett tiotal är samma arter varje år, de andra är experiment. Dessutom odlar jag paprika, chili och så något speciellt varje år – i år var det tomatillo, en örtväxt med tomataktiga frukter som är en stapelvara i det mexikanska köket.
Hon skakar på huvudet, det blev ingen favorit. De tog för mycket utrymme med tanke på skörden de gav. Och effektivitet är viktigt, Lumme säger att hennes 20 kvadratmeter stora växthus inte räcker till över huvud taget.
Det är inte bara de femtio tomatsorterna som kräver utrymme, i fjol var det chilin som tog över växthuset. Lummes man, skådespelaren Arne Nylander, planterade chiliplantorna i ordentliga stora krukor och gödslade på och i slutet av sommaren hade de en djungel av två meter höga chiliplantor.
Filosofisk dimension
Sonja Lummes favoritögonblick i trädgården är många:
– När nunneörten för första gången visar sig på våren är jag där på knä i gräsmattan.
– Den första röda tomaten! Och ögonblicket då man lyckas med något som man tidigare misslyckats med – fast inte är det ju egentligen vi som lyckas. De är växterna själva. Tänker man efter är det egentligen helt ofattbart att ett pyttelitet frö är programmerat för att dyka upp ur jorden, människan är så gott som onödig. När de första hjärtbladen tränger fram är det ett underverk.
När jag ber henne beskriva sig själv med tre ord blir det en filosofisk utläggning om hur trädgårdsskötsel kan dana en människa.
– Jag är nyfiken, börjar hon.
– Jag är otålig. Men trädgården lär en att vänta på saker och bli mycket mer tålmodig.
– Jag är perfektionist. Och också där har trädgården lärt mig att släppa greppet. Den blir inte perfekt någonsin och det måste man acceptera. En sommar som den här är utmanande för en människa som jag som försöker kontrollera livet och sin omgivning, för naturen låter en bara inte göra det.