Indiens unga kvinnor slår tillbaka
Efter många uppmärksammade våldtäkter i Indien de senaste åren har kvinnorna i landet fått nog. Flickorna i gänget Röda brigaden lär ut självförsvar och tvekar inte att använda våld mot män.
En 25-årig man står tätt intill den fyra år yngre kvinnan och visar upp några bilder på sin mobil. Det hade kunnat vara skådeplatsen för ett romantiskt möte i en park i staden Lucknow i norra Indien.
– Ta bort bilderna, gör inte så här mot mig! uppmanar den unga kvinnan ynglingen.
Killen, som blir nervös, springer ut från parken. De är Facebook-vänner och han hotar att publicera nakenbilder av henne – om hon inte ligger med honom.
– Jag vet inte vad jag ska göra, säger tjejen, som vill vara anonym, uppgivet.
- Varje dag våldtas 92 kvinnor i Indien, och New Delhi är staden med den högsta siffran – 1 636 fall förra året.
- Totalt våldtogs över 33 000 kvinnor i landet 2013, en siffra som gått upp från omkring 25 000 året innan. Siffrorna kommer från indiska byrån National Crime Records Bureau, som även visar att i 94 procent av fallen så kände offret förövaren.
- Siffrorna är dock osäkra eftersom många aldrig rapporterar om överfallen (upp emot 50 procent).
- Andra rapporter säger att våldtäkterna inte har ökat utan att det i stället är rapporteringarna efter alla uppmärksammade överfall som har ökat.
- Jämfört med andra länder har Indien en låg våldtäktsfrekvens: 2 per 100 000 invånare (befolkningen uppgår till 1,2 miljarder invånare).
- I Västeuropa uppgår den siffran till drygt 8, i Latinamerika till knappt 15, drygt 28 i USA och drygt 40 i Sydafrika.
Usha Wishwakarma lugnar sin väninna.
– Killen hann i väg i dag. Vi lär honom en läxa nästa gång han träffar dig!
Usha, 26, är ledare för gräsrotsorganisationen Red Brigade, eller Röda brigaden. Inspirationen till att starta organisationen fick hon genom indiska politikern Phoola Devi, även kallad Indiens Robin Hood – som blev gruppvåldtagen och mördad av ett gäng unga män.
Usha blev 2006 själv utsatt för ett våldtäktsförsök när hon studerade till lärare – av en kollega på skolan.
– Jag var deprimerad under ett helt år, och berättade inget för mina föräldrar, berättar Usha Wishwakarma.
I stället gick hon till sina vänner, och det visade sig att många hade blivit våldtagna eller utsatta för våldtäktsförsök. Fyra år efter överfallet startade Usha och några vänner Röda brigaden: "namnet uppkom efter den starka färgen tillsammans med en grupps gemensamma kamp".
Men det var först efter den uppmärksammade gruppvåldtäkten i december 2012 – som kom att gå under "Nirbhayafallet" (efter namnet på läkarstudenten som brutalt våldtogs av sex män, bland annat med hjälp av järnrör på en buss i New Delhi), som Röda brigadens arbete fick världens ögon riktade mot sig.
Den 23-åriga kvinnan avled senare av sina skador, och efter det har den nya regeringen – med premiärminister Narendra Modi (som landets ledare sedan maj 2014) lovat krafttag mot kvinnovåldet.
– Nirbhayafallet är uppe i Högsta domstol nu, där de inblandade får dödsstraff eller livstid i fängelse, klargör Usha.
Arbetet från slummen
Attityderna förändras långsamt i det indiska samhället, och det är framför allt i städerna man kan se en förändring. Det patriarkala samhällssystemet på landsbygden gör att aborter och dödandet av unga flickor fortsätter – över 50 miljoner flickor "saknas" i landet. Lucknow är huvudstad i delstaten Uttar Pradesh – som med sina 200 miljoner invånare är Indiens folkrikaste delstat. Här, i Madiyaons slumkvarter i utkanten av Lucknow ligger Röda brigadens huvudkontor. Soporna och gyttjan bildar en slags stinkande lervälling. Tegelhusen är förfallna där hundar och vilda grisar söker efter något ätbart på ödetomterna. Inga kvinnor syns till. Bara män i olika åldrar. En av dem, Ajay Patel sitter i det lilla kontoret och överblickar verkligheten utanför.
– Om vi ska förändra från grunden måste vi våga finnas där problemen är som störst, säger Ajay som sitter med i Röda brigadens styrelse.
Arbetet med att utbilda kvinnor i självförsvar – så att de kan undvika att bli antastade fortgår över hela landet; hittills har 16 000 tjejer gått självförsvarskurserna. Usha reser själv mycket– eftersom hon mestadels håller i utbildningarna.
– Målet är att en miljon kvinnor ska ha gått vår självförsvarsutbildning, berättar Usha, som nyligen varit i Sydney där Röda brigaden har startat ett samarbete.
Nätverket sträcker sig även till kvinnogrupper i USA, Tyskland, Frankrike, England, Schweiz och Sverige.
– Våld mot kvinnor är ett globalt problem. De är inte säkra vare sig i hemmet eller utanför, fortsätter Ajay.
– Kvinnor ses som andra klassens medborgare, säger han och jämför med AXE-reklamen där ett gäng kvinnor springer efter en väldoftande man.
Pressen från olika kvinnoorganisationer har ökat i det indiska samhället på senare tid, efter de många våldtäkter som skakat landet. Regeringen och polisen har beskyllts för sin lamhet. Varför är de tysta, och varför stödjer de våldtäktsmän – är frågor som Röda brigaden vill ha svar på.
– Vi samlar in artiklar om kvinnovåld, klistrar upp dem på plakat och marscherar genom staden i slutet av varje månad. Vi gör det för att ingen ska glömma Nirbhaya, fortsätter Usha.
Delstatsregeringen börjar sakta lyssna. Röda brigadens krav – som övervakningskameror och fler flickskolor har gett resultat.
– Nu sätts det upp kameror på allmänna platser, vilket är ett steg i rätt riktning!
Indiens sanitetsproblem är särkilt svårt på landsbygden – där många människor helt saknar tillgång till toaletter och gör sina behov i det fria. Många våldtäkter sker när kvinnor är tvungna att gå på toaletten.
– Från regeringen begär vi att de ska tillhandahålla saniteter. Än så länge händer inget, även om Modi sagt att han ska ta tag i frågan, förklarar Usha.
Sparkar och slag ger frihet
Plötsligt dyker ett tiotal kvinnor i 20-årsåldern upp. De är klädda i rödsvarta t-shirts. Usha leder truppen till ett närliggande hustak där de sätter igång ett träningspass. De skriker rakt ut i luften, slår och sparkar på slagsäckar.
En jämngammal kille som Usha brukar använda som "modell" sätter handflatan över hennes ansikte. Sedan går allt fort. Usha slår mot hans hals, tar tag i axlarna och knäar honom nätt i skrevet.
– Sikta på halsen – ett slag mot venerna – och han svimmar direkt, uppmanar hon åhörarna som spänt lyssnar.
– Välkomna till denna våldtäktsaudition, säger Usha samtidigt som hon kastar av sig den unge mannen – som nyss greppat henne bakifrån, för att sedan rikta en spark mot hans huvud.
Usha är fullt koncentrerad, och visar tjejerna som hon kallar sina "systrar" hur de ska slå och sparka.
Nargis Khan är med sina 13 år yngst i gruppen. Hon är muslim och iklädd en sjal som täcker det svarta håret.
– Hon är yngst men starkast av oss alla, skrattar Usha, och det verkar stämma när Nargis träffar slagsäcken med höger knytnäve.
Att träningen "bara rör sig om självförsvar" gör Usha klart, men samtidigt förklarar hon för gruppen att förmågan att kunna använda våld om det krävs kommer rädda många situationer, som till exempel våldtäktsförsök.
– En spark mot huvudet eller skrevet avvärjer för det mesta. Har ni frågor?
En av gruppmedlemmarna är Ushas syster – Laxmi Wishwakarma, 18. Hon blev utsatt för två våldtäktsförsök som 13-åring. Eftersom det rörde sig om hennes morbror så blev det nästan ett socialt stigma, när hennes mamma inte ville prata om det inträffade.
– Det var känsligt eftersom det var hennes bror som försökte våldta mig, berättar Laxmi.
För tre år sedan gick hon med i Röda brigaden för att kunna försvara sig i liknande situationer. Ett par gånger har hon sedan dess råkat ut för unga killar som verbalt har trakasserat henne.
– De gav mig sexuella kommentarer, om vad jag hade på mig, säger Laxmi som sista gången det inträffade gick upp till killarna och utdelade ett par örfilar.
– Sedan dess har det aldrig hänt. Nu lämnar de mig i fred.
Skymningen faller över Madiyaons slum när Röda brigaden går på patrull i kvarteren – mest för att visa upp sig, "och låta människor få veta att vi finns här". Det verkar ändå som om "a voice against sexual violence" – den slogan som står tryckt bland annat på de unga kvinnornas t-tröjor, verkar få allt större gehör. Allt flera kvinnor, och även män, visar intresse för organisationen.
Systrarna Wishwakarma går längst fram i gruppen. Trots att de lär ut självförsvar tycker de inte att det är den långsiktiga lösningen för att få jämnare könsroller i samhället.
– Vi behöver förändra folks mentalitet från grunden. Det gör vi genom utbildning, avslutar Laxmi.
---------------------------------------
Röda brigaden
Röda brigaden startades 2010 av Usha Wishwakarma och har sin bas i Lucknow. Gräsrotsorganisationen har satt upp nio tydliga delmål.
1) Beröring. Ett program som fokuserar på dialog och filmvisningar med barn i varierande åldrar. Programmet ska lära barnen tydliga gränser rörande beröring.
2) Könsroller. Workshops för unga mellan 14 och 18 år som tar upp problemet med diskriminering mot kvinnor.
3) Självförsvar. Workshops runt om i landet som lär ut självförsvar till kvinnor – som därigenom undviker att bli offer för sexuellt våld. Från och med 2014 är målet att en miljon kvinnor ska genomgå undervisningen.
4) Teaterpjäser. Pjäser tar upp sociala problem som diskriminering, barnäktenskap och kvinnors begränsade möjligheter inom utbildning och karriär.
5) Hälsoundersökningar. Tillfälliga hälsoläger kommer ge kvinnor möjligheten att undersöka sig ett par gånger om året.
6) Utbildning. Fattiga familjer saknar ofta möjligheten att skicka sina flickor till skolan. Röda brigaden hjälper 26 flickor med utbildning.
7) Banklån. Kvinnor får ofta inte låna pengar av banker och andra institutioner. Röda brigaden hjälper kvinnor med andra sätt att spara pengar.
8) Mediabilden. Ofta får offren för det sexuella våldet inte sin rättvisa bild i media. Journalistworkshops ges till offren så att de lär sig hur man samlar material om sexuella övergrepp.
9) Överlevnadsakademi. Akademin ger överlevare ett ställe att bo på, självförsvar och hjälp med utbildning.
Eftersom Röda brigaden inte har stöd från någon specifik fond utan förlitar sig helt på privata donatorer, så är organisationen beroende av volontärers frivilliga hjälp.