Hylljäveln – en 66-årig succé
Konstruktionen och materialet var revolutionerande när den skapades 1949. I decennier var den helt ute men Stringhyllan har kommit igen med besked.
STOCKHOLM
Man ser den i så gott som varje inredningsmagasin, på bloggar och i hem: bokhyllan med gavlar av plastöverdragen ståltråd och hyllor av faner eller lackerad MDF. Stringhyllan är en av de svenska möbelklassiker som har blivit stor också utomlands.
Peter Erlandsson tog över tillverkningen av hyllan för tio år sedan. Då såldes den för drygt 40 000 euro per år. I fjol gick försäljningen på 11 miljoner euro.
– Vi räknar med en ökning på mellan 30 och 50 procent i år, säger Erlandsson och räknar upp länder som Finland, Norge, Danmark, Tyskland, England och Japan där hyllan förutom i Sverige är populär.
Det hela började på 1940-talet.
Nisse och Kajsa Strinning träffades under studierna i arkitektur på 1940-talet. De planerade diskställ och trådbackar för Elfa och kom då i kontakt med nyheten plastbeklädd ståltråd.
När förlaget Bonniers folkbibliotek 1949 utlyste en bokhyllstävling deltog paret. Förlaget sålde billiga böcker till en bred målgrupp och ville ha en förmånlig hylla som var lätt att förpacka.
Susanne Helgeson är forskningskommunikatör vid konst-, design- och konsthantverkshögskolan Konstfack i Stockholm och journalist och författare. Hon lärde känna Nisse Strinning i jobbet, och har fortfarande kontakt med Kajsa som är änka sedan 2006.
konsumerar
och tillverkar
- Den svenska möbelindustrins omsättning uppgick till 3 miljarder euro 2013, de färskaste tillgängliga siffrorna. Den största delen av företagen är små. I siffrorna ingår de möbler som är tillverkade i Sverige men inte till exempel möbeljätten Ikeas försäljning.
- Möbelproduktionen är sjunde störst i Europa efter Tyskland, Italien, Polen, Frankrike, Storbritannien och Spanien. Under det senaste decenniet har produktionen ökat med 18 procent när den i många andra EU-länder har stagnerat eller krympt.
- Ser man till exporten är Sverige den femte största möbelexportören i Europa och tionde störst i världen. Två tredjedelar av exporten går till Norge, Danmark, Tyskland och Finland.
- Svenskarna själva köper mycket möbler och kommer på andra plats i EU efter Österrike. Konsumtionen är hela 92 procent över EU-snittet.
Helgeson berättar att Nisse Strinning kom på idén till hyllan när han satt på toaletten. Han rusade till sitt skrivbord och satte sig ner för att rita de första skisserna.
Hon betonar att Stringhyllan skapades av Nisse och Kajsa Strinning tillsammans.
– Nisse som person tog väldigt mycket mer plats än Kajsa, men korrekt är att säga att det är deras gemensamma hylla.
Strinnings hylla segrade i bokhyllstävlingen och Susanne Helgeson menar att den på många sätt var revolutionerande för sin tid. Det nya var materialet och konstruktionen, men framför allt flexibiliteten: Med sin monteringsbara hylla var det konsumenten som bestämde hur hög eller bred den skulle bli.
– Det var en otrolig frihet då att man fick skapa sin egen möbel.
Paret Strinning gjorde det långt före möbeljätten Ikea – lanserade möbler i platta paket. En finländare kan se likheter mellan Stringhyllan och Lundiahyllan, en monterbar hylla som Harald Lundqvist skapade 1948 och som tillverkas än i dag.
Nisse Strinning kallade ofta sin skapelse för "hylljäveln". Den kom att sätta sin prägel på hela hans karriär och det var inte enbart positivt.
Tidvis förekom en hel del problem med tillverkningen och Stringhyllan har också plagierats mycket. Rättegångar och bråk tog tid och energi. Strinning drömde, som så många formgivare, om att skapa den perfekta stolen men fick aldrig till det, vilket ledde till en viss besvikelse och bitterhet.
Får man förädla?
"En tidig svensk exportframgång" kallar Susanne Helgeson Stringhyllan, men populariteten har gått i vågor. På 1970-talet kunde man fynda den för en spottstyver på loppmarknader. På 1990-talet blev den plötsligt het igen, då stilen skandinavisk retro blev inne, men då fanns den att köpa enbart begagnad.
I trettio år tillverkades den nämligen inte alls. Peter Erlandsson och hans affärskompanjon köpte rättigheterna av ett konkursbo 2004.
– Jag kände att det fanns något här, men jag hade aldrig trott att den skulle bli så stor.
Nisse Strinnings kommentar till Erlandsson var: "äntligen ser någon hyllans potential igen".
Företaget i Malmö har bara tolv anställda, i Japan finns en. Hyllorna och gavlarna tillverkas av olika underleverantörer i Småland.
I dag finns String i en mängd olika färger och nya tilläggsdelar kommer till. Alla gillar ändå inte utvecklingen men Helgeson tycker det är sunt att förädla en produkt, så länge originalversionen finns kvar.
Finns det en risk för att Stringhyllan blir så vanlig att den blir impopulär igen?
– Det tror jag inte. De flesta människor i Norden i dag är konformister. Den är så flexibel och föränderlig att den kan leva länge till.