Schäferläsk och snygga etiketter går hem

Plötsligt började det dyka upp, huvudet av en stiliserad schäfer, på flaskhalsarna. Bland annat på kaféer i Berghäll och i flera välsorterade matbutiker.

Fentimans är inte något man en söndag halsar på soffan som motvikt till en molande huvudvärk och uttorkad kropp dagen efter. Nej, i likhet med de andra utländska konkurrenterna Bionade, Belvoir, Club-Mate, Boylan och Proviant Berlin är Fentimans en dryck av finare sort. Den gemensamma nämnaren är flirten med det förgångna (de serveras i glasflaska) och de estetiskt tilltalande etiketterna.

De olika läskedryckerna som importeras till Finland är en lyx i vardagen, säger Johanna Mäkelä, professor i matkultur.

– De kostar inte så mycket. En Club-Mate är inte mycket dyrare än en Coca-Cola.

Hon fortsätter:

– Det råder en trend där vi är intresserade av andra drycker än de med alkohol i. Ta nu entusiasmen för kaffe som hållit i sig i flera år, speciellt i Helsingfors. I dag finns det många ställen som specialiserat sig på kaffe. Vill du få gott kaffe, så vet du att du ska gå till exempelvis Johan & Nyström och så vidare.

I den lilla k-butiken i Kajsaniemi säljer schäferläsken riktigt bra, berättar köpmannen Joonas Heinonen. Han säger att det främst är unga och medvetna i arbetslivet som plockar ned läsken i korgen. Och det är inte någon slump. Det är just den här läsken de vill ha.

– Den innehåller naturliga råämnen så den smakar annorlunda än vanlig läsk, säger Joonas Heinonen som tror att populariteten beror på det.

Litet är vackert

Anikó Lehtinen, dryckesexpert på Sinebrychoff, säger man ska se vurmen för läskflaskorna i glas i ett större perspektiv.

– Det här är ett led i en konsumtionstrend som går ut på att vi gynnar små märken, gärna från USA. Valen vi gör är medvetna och vi visar vem vi är genom dem. Vi laddar upp bilder på sociala medier för att vi vill skilja oss ur massan.

Men nästan lika mycket handlar det om vår fascination för skojiga förpackningar.

– Du känner att du köper något unikt.

Johanna Mäkelä är inne på samma spår.

– Små detaljer har betydelse när man tittar på konsumtion och mat. Vad vi har på tallriken och i glaset, även om vi handlar spontant, säger mycket om vår identitet. Det är så vi bygger upp vår personlighet, och i slutändan vår identitet som nation.

Läsken är en signal

De flesta importerade läskedryckerna är brittiska, tyska eller amerikanska. Minstingen i gänget är Belvoir, vars flaska rymmer bara 0,25 liter jämfört med standarden på 0,33 liter.

– Små, gulliga flaskor med vackra etiketter ska det vara. Intressant är också om läsken innehåller en hälsosam specialingrediens, som ovanliga örter, bär eller varför inte grönkål, säger Anikó Lehtinen.

Hon menar att i synnerhet kvinnor väljer läsk som både är ekologisk och har en vacker etikett.

Johanna Mäkelä säger att kaféer som säljer lite exklusivare läsk vill skicka en signal till besökarna.

– Går du till ett kafé där det finns Bionade så ser du också att smörgåsarna eller bakverken har en viss stil.

– Jag hatar egentligen ordet koncept, men man kunde säga att speciella drycker är en del av ett helhetskoncept som signalerar åt kafékunden att "Vi kan erbjuda dig något som alla andra inte kan."

Trenden är inte helt importerad

Om någon trodde att coladrickandet nu är passé så stämmer det inte. Vi häller i oss precis lika mycket vanlig läsk som förr – men förloraren är light-läsken.

– Light-dryckerna växer inte längre lika kraftigt. Nu vill man hellre ha drycker som känns äkta med socker, annorlunda smaker och sympatiska varumärken, säger Anikó Lehtinen.

Trenden med läsk på glasflaska startade egentligen med inhemska Laitilas "nylansering" av nostalgiska etiketter.

– Då insåg många importörer att det finns en nisch. Handeln, restaurangerna och kioskerna såg potentialen och beslöt att det här är en service de vill bjuda på.