Skönt slott utan sjöläge till salu i Sjundeå
Sjöläge saknas men i övrigt borde objektet vara attraktivt. Nu säljer staten Svidja slott, som stod i Sjundeå redan innan Helsingfors stad grundades. På köpet kommer 770 hektar skog och åker.
Till salu! Fast någon skylt har säljaren inte ställt upp i korsningen av den slingrande landsvägen och ekallén som leder upp till krönet där slottet ståtar. Slottet och dess facila 1 300 kvadratmeter jämte 60 gårdsbyggnader och hela 770 hektar mark är till salu. Säljare är staten som inte längre anser sig ha behov av fastigheten.
– Vi fixerar inte något pris utan begär offerter. I det första skedet ska hugade spekulanter komma dels med ett prisförslag, dels med en preliminär plan för användningen av egendomen. Det medeltida sten- slottet är inte bara unikt och kulturhistoriskt värdefullt utan också kulturmärkt och innan vi skriver på köpebrevet ska parterna vara ense om den framtida användningen, säger Esa Pentikäinen som är försäljningschef på Senatfastigheter.
Han vill inte ens resonera kring eventuella summor men konstaterar att köpet är en fråga som avgörs i riksdagen. När staten säljer egendom där priset går över 10 miljoner euro har de folkvalda sista ordet. Fast i fråga om ett slott jämte anmärkningsvärda arealer både odlad åkermark och värdefull skog torde priset ligga långt över tio miljoner.
- Riksrådet Erik Fleming uppförde både Svidja slott i Sjundeå och Qvidja i Pargas.
- Egendomen omfattade området från Lojo ås till Pickalaviken.
- Svidja färdigställdes på 1540-talet, men gården nämns i dokument från 1420-talet.
- Fleming kallade stenhuggaren Tomas Tomasson från Tallinn för att leda byggarbetena.
- Hovmarskalk Esbjörn Reuterholm köpte Svidja 1755 och lät modernisera slottet.
- Sitt nuvarande utseende fick byggnaden i slutet av 1800-talet och på initiativ av dåvarande ägaren August Wrede.
- Parken kring slottet är anlagd på 1500-talet.
- Utöver tiotals byggnader som ansluter sig till gården, står krigsinvalidernas Harjulinna på markerna. Harjulinna har varit rehabiliteringscentral.
- Första anbudet om intresse för slottet har deadline 28.10.
– Att slottet är kulturmärkt betyder förstås vissa begränsningar men å andra sidan är det sällan så omfattande områden mark är till salu på ett rimligt avstånd från huvudstadsregionen som knappast blir mindre under de kommande decennierna, inflikar Pentikäinen och låser upp den tunga maffiga ekdörren med suveräna gjutjärnsbeslag.
Historiens vingslag
Svidja slott har stått tomt sedan 2006 då Helsingfors universitet lämnade byggnaden. Entrén är kanske inte storslagen fastän de vackert välvda dörröppningarna ger en antydan om historiens vingslag. Riddarsalens träpaneler, blyinfattade färgade fönster och rutiga kakelgolv skapar den finaste inramningen för festliga middagar och salen intill är som gjord för dans, eller varför inte mer vardagliga sysslor som fredagsmys framför tv:n. I samma plan finns rum för ett riktigt rejält kök.
I den övre våningen imponerar den klassiska gestaltningen av rum i fil med dubbeldörrar mellan sex rum som är som drömmen för en storfamilj som behöver många sovrum. I flera rum står välbevarade och funge rande kakelugnar som speglar olika epoker och ger ett sympatiskt mervärde.
Från de gamla fönstren med fint gammalt glas öppnar sig vida vyer över dalen och längre bort skymtar det svarta taket på Sjundeå kyrka. Från samma fönster syns också en rektangulär granhäck som visar sig ingärda den sista ägarfamiljens gravar. På samtliga gravstenar står Wrede och den nyaste stoden är från 1996, fastän familjen förlorade egendomen redan 1933 genom en konkurs. Det var i det skedet som staten löste in området.
Källare för fantasier
Nederst ligger källaren som är ursprunglig och oförändrad sedan 1540 då riksrådet Erik Fleming lät bygga Svidja i Sjundeå. Branta trappor leder ned och doften av jord tränger genom stengolv och vackert välvda väggar. Dunklet, den kompakta tystnaden och isoleringen från omvärlden får fart på fantasin. Rummet är som gjort för obskyra riter, tillhåll för vampyrer och andra verksamheter som inte tål dagsljus.
Källaren är som drömmen för någon stadd vid kassa, här finns rum att lagra utsökta viner eller varför inte bygga bastu jämte pool. Men vad säger Museiverket som har i uppgift att värna om det gemensamma nationella kulturarvet, överdirektör Juhani Kostet?
– Jag har svårt att tänka mig att man i en antikvarisk byggnad kan tillåta så radikala ingrepp som pool och bastu.
På begäran av Utbildningsministeriet är arbetet med att fastslå kriterier för skydd av byggnaden i gång och Kostet säger att regelverket förmodligen blir strängt. Det betyder att den nya ägaren kan räkna med att Museiverket övervakar alla ombyggnadsarbeten, och att ägaren är skyldig att hålla byggnaden i skick.
– Vi har dryftat alternativen om försäljning till privatperson eller företag. Slottet har varit ett hem under största delen av sin existens, å andra sidan lämpar det sig utmärkt för representation.
Enligt Esa Pentikäinen har intresset för Svidja varit stort.
– Både privatpersoner och olika företag har hört sig för. Tills vidare har alla finländskt ursprung.