Jeltsin intar parlamentet med våld
Den 4 oktober 1993 beordrade president Boris Jeltsin ryska pansarvagnar och granatkastare att öppna eld mot "Vita huset", parlamentsbyggnaden i Moskva.
Två år tidigare hade Jeltsin själv försvarat samma byggnad med folkets hjälp, när en kommunistisk militärjunta försökte gripa makten. Nu var det han som hade vapnen och han var beredd att använda dem för att få som han ville.
Ryssland hade under Jeltsins ledning i rekordfart genomfört radikala ekonomiska reformer, men till ett högt pris. Miljoner människor förlorade sina arbeten, samtidigt som de sociala skyddsnäten slogs ut. Det rådde misär i landet och Jeltsins politik blev alltmer impopulär.
Det konservativa parlamentet, under talman Ruslan Chasbulatov, gjorde allt för att förhindra reformerna. Hela samhället var på väg mot kaos och anarki, med hotande hyperinflation och starka regionala självständighetssträvanden.
I det här läget beslöt sig Jeltsin i hemlighet, och i strid med konstitutionen, för att införa presidentstyre, upplösa parlamentet och utlysa nyval. Men planerna läckte ut och när Jeltsin den 19 september meddelade i tv att parlamentet var upplöst, hade Chasbulatov redan förberett sitt motdrag. Parlamentsledamöterna hade förskansat sig inuti "Vita huset", tillsammans med välbeväpnade elittrupper. Jeltsin svarade med att belägra byggnaden med armétrupper.
Söndagen den 3 oktober gjordes en utbrytning av trupperna i Vita huset. Planen var att ta kontroll över Kreml, tv och viktiga militäranläggningar för att störta Jeltsin. Strider utbröt på många håll i Moskva mellan regeringstrogna styrkor och parlamentets elitförband. Tv-tornet intogs av parlamentsstyrkor och nyhetsbyrån Tass tvingades sända ett meddelande där det sades att parlamentet hade utsett en ny regering.
Till en början var armén splittrad och det var oklart om Jeltsin fortfarande kunde räkna med generalernas stöd. Men följande morgon stod det redan klart att Jeltsin hade övertaget. Tv-tornet hade återerövrats och nu gjorde militären sig redo att på presidentens order bombardera parlamentet.
Spektakulära bilder kablades ut över världen av den brinnande parlamentsbyggnaden medan granatbeskjutningen pågick. På eftermiddagen gav Chasbulatov och de övriga upprorsmännen upp och parlamentskrisen var slut.
Efter sin seger lyckades Jeltsin driva igenom en ny konstitution som gav presidenten ökad makt på parlamentets bekostnad. Den tidigare demokratiskt sinnade reformpolitikern Jeltsin lade grunden för ett auktoritärt presidentstyre. En utveckling som ytterligare har stärkts av Rysslands följande president Vladimir Putin.
Läs resten av tidningen från 5.10.1993 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.
http://hbl.fi/historiska_tidningar