Upp och hoppa
Våra sittmuskler utvecklas i oroväckande hög grad – vi håller på att sitta ihjäl oss. Undersökningar visar att vi förkortar våra liv med ett par år på grund av för mycket stillasittande. Dessutom drar vi på oss en hel del sjukdomar.
Vår kropp skiljer sig inte alltför mycket från Lucys, den första människans. Men tror ni att hon satt i en håla och stirrade på grottmålningar dagen lång? Nej, hon rörde sig fritt på savannen där hon dagligen gick i timtal för att samla föda. Vi däremot förstör vår hälsa genom alltför mycket stillasitttande.
Sittandet har smugit sig på oss under de senaste femtio åren. Först kom tv:n, sedan blev bilen var mans egendom och nu har vi datorerna och spelen som lett till att allt yngre barn, de som har ett naturligt spring i benen, försjunker i en mjuk soffa med en telefon i händerna för flera timmar varje dag.
Finländska vuxna tillbringar 76 procent av sin vakna tid orörliga, mestadels sittande. Det tär på hälsan. Den slutsatsen drar en grupp amerikanska forskare efter att de tittat närmare på 18 olika studier av konsekvenserna med ett stillasittande liv. Bland annat är risken för att dö i en hjärt- och kärlsjukdom nästan dubbelt så stor hos dem som sitter mest, jämfört med som sitter minst.
Den stora risken beror bland annat på att de stora muskelgrupperna i lår och säte är inaktiva när vi sitter ned. Det påverkar hormonproduktionen och ämnesomsättningen så att blodtrycket och kolesterolvärdet stiger, liksom risken att insjukna i diabetes typ 2.
Vi sitter alltså nio timmar av vår vakna tid.
Illa för psyket
Också psykiskt mår vi sämre av ett alltför stillasittande liv.
En färsk undersökning från forskningsinstitutet Likes i Jyväskylä visar att personer som rör på sig mera lider av färre psykiska problem som depressioner, än personer som inte gör det. Att röra sig lite handlar om mindre än 2,5 timmar per vecka.
– Men vi skall komma ihåg att motion inte är den enda faktorn som påverkar psyket. Det finns individuella skillnader i båda grupperna, säger forskaren Anu Kangasniemi vid Likes.
I samma undersökning visade det sig att rörliga personer är bättre på att vara "här och nu" (mindfulness) än personer som är mindre rörliga, och är psykologisk flexiblare. På det sättet kan de lättare anpassa sig till olika situationer.
– Det här kanske ger svar på hur en fysiskt aktiv livsföring uppstår. Den som är medveten lyckas bättre få syn på sina automatiska tanke- och beteendevanor och kan också planera in motion i vardagen på ett bättre sätt, säger Anu Kangasniemi.