Bara på krogen är vi sociala
Det är en myt att vi går på krogen för att bli fulla och få ligga. Antti Maunu disputerar i morgon om finländarnas festande, och vet att det mesta kretsar kring att roa sig med kompisar.
– Finländarna är bra på att festa. Då är vi sociala, intensiva och passionerade. Utanför den situationen är vi tyvärr mest ensamma, stressade och socialt tillbakadragna, säger Antti Maunu. Vi vet egentligen inte hur man gör för att vara social i vardagen, då är vi så upptagna med oss själva.
– Det här är också orsaken till att vi så gärna går på krog med våra kompisar. Vi umgås på natten för att vi inte hinner det på dagen.
Gammal tradition
Festandet är en urgammal nordisk eller snarare mänsklig tradition, en av de äldsta vi har.
– Vi lever i ett modernt informationssamhälle med välutvecklade infrastrukturer, men vi följer medeltida ritualer i vårt sociala liv. Vi festar som på Agricolas tid, säger Maunu.
Det här är så intressant att han själv ägnat 100 timmar åt att sitta på 13 olika nattklubbar och se hur det går till när finländarna roar sig tillsammans. Anteckningarna fyllde 350 tättskrivna sidor. Femtio frivilliga har skrivit festdagbok under minst två månader. Intervjuer gjorde han också utanför nattklubbarna.
Social miljö
Att festa och dricka alkohol tillsammans är en praktisk form av social samvaro, säger Maunu. Man godkänner farorna och riskerna med nattlivet för att suget efter social samvaro är så stort i ett samhälle där individualismen betonas så ihärdigt.
– Det spelar ingen roll att pengarna rinner i väg och midjemåttet ökar så länge man har roligt, säger han.
Det moderna individfokuserade samhället ger få tillfällen till sociala situationer, intensiva möten och umgänge med gruppen. Nattklubben är ett lättillgängligt ställe, men tempot på en krogkväll är högt, impulserna är många och blir man för full eller för kåt missar man dessutom det sociala man kom dit för.
Ny kompetens
Det urbana Finland är en ung företeelse. Ända fram till 1960-talet bodde de allra flesta i en agrarmiljö där alla kände alla. En gäst från grannbyn var exotisk och ett potentiellt hot. Man behövde ingen social kompetens.
– När folk började flytta till storstäderna krossades den färdiga sociala matris de levat i, och sedan dess har vi i praktiken själva tvingats skapa våra sociala relationer. Problemet är att vi inte är så bra på det, säger Maunu. Ingen har tyckt att det är speciellt viktigt, och det har lett till många problem.
– Social kompetens är inte en egenskap som en del föds med, som bruna ögon eller rött hår. Alla kan få det, man måste bara lära sig hur man gör. Därför önskar jag att skolorna skulle ta sin del av ansvaret och lära ut grunderna i hur man umgås med andra människor. Vi är bra på att räkna och läsa, men den sociala läskunnigheten är dålig.
Antti Maunus hälsopolitiska budskap med avhandlingen är att det behövs kunskap och resurser för att skapa nya sociala sammanhang där man kan träffas i grupp.
– Den som försöker sprida saklig information om riskerna med alkohol, tobak och droger måste förstå den underliggande sociala logiken i festandet, annars finns det ingen möjlighet att påverka i någon riktning, säger Maunu som jobbar med förebyggande missbrukarvård på föreningen EHYT.
– Det handlar inte bara om upplysning och reglering, det gäller också att komma med alternativ till traditionellt festande. Och då tänker jag inte på alkoholfria nattklubbar, säger han. Hellre helt andra sammanhang som bygger på grupptillhörighet. Det är grupper vi behöver för att vara lyckliga.