Sandell skapar enkel elegans och rena linjer
Nytt är hett och till de hottaste arkitekterna i Sverige hör Finlandsfödde Thomas Sandell. Han håller sig till rediga rena nutida linjer och skyr lyster som burspråk och spröjs.
Mitt på Östermalm, en av Stockholms mest fashionabla stadsdelar, tronar ett av innerstadens få exempel på urban betongbrutalism. En rå och grå, tung och trist byggnad som dels stjäl uppmärksamheten från den betydligt äldre omgivningen, dels framhäver skönheten i grannfastigheterna.
Östermalmsgatan 26 orsakade ett ramaskri när byggnaden uppfördes i början av 1970-talet som högsäte för Kungliga Tekniska Högskolan, alltså den som utbildar arkitekter.
– Byggnaden ger fortfarande upphov till ett himla liv och kammar nästan alltid hem första pris i tävlan om Stockholms fulaste hus. Men jag gillar atmosfären.
Det är rena raka linjer och ett funktionellt koncept, säger en av Sveriges mest uppmärksammade arkitekter, Thomas Sandell, bördig från Österbotten. Arkitektbyrån Sandellsandberg, där Sandberg står för reklammannen Ulf Sandberg, jobbar i betongkolossen som är som gjord för att låta kreativiteten flöda när närmiljön inte stör med onödiga influenser.
– Min känsla för huset och miljön beror förstås också på att jag studerade här. Byggnaden är pedagogisk i och med att allt är synligt och dessutom är det rätt kul med en främmande fågel på Östermalm, säger han.
Thomas Sandell är född i Jakobstad men är mer svensk än finne. Han talar varken som Mumin eller Mark Levengood, men har sådana band till ursprunget att han förstår ord som finskans krääsä, det vill säga krimskrams.
– Jag har bott i Sverige i 50 år och var bara ett när mina föräldrar flyttade över Bottenviken. De återvände till hemstaden för snart femton år sedan och jag besöker Jakobstad regelbundet.
Han kan kalla sig både SAR och SIR, den förstnämnda förkortningen står för Sveriges Arkitekter, den senare för Sveriges Inredningsarkitekter. Sandell är arkitekt men har arbetat mycket med formgivning, design och inredning, och när han fick det prestigeladdade uppdraget att inreda Moderna museet rasade inredningsarkitektkåren men Sandell löste problemet med att söka om och få medlemskap.
Mångsidig kreativitet
Han har alltid tyckt att en arkitekt kan och ska bredda mångfalden i sin kreativitet och nämner Alvar Aalto som den stora förebilden.
Sandell började på allvar med formgivning och design i samband med konjunkturnedgången i början av 1990-talet. Ett skåp ledde till en lampa med inspiration i Aino Aaltos klassiska glas och sedan ägnade han sig åt belysning, ljusstakar, stolar och väskor för allt från Ikea till italienska varumärken. Och när han ritar till exempel bostäder tar han sig gärna an detaljer och formger både blandare och tryck, som vi vanliga kallar för kranar respektive handtag.
I dag kretsar största delen av hans arbete ändå kring att projektera hus. Allt från flervåningshus och fristående villor till boenden för äldre och modeller för den nya friggeboden, i dag Attefallshuset som inte kräver bygglov. Friggeboden som är uppkallad efter dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo får vara max 15 kvadratmeter men den uppdaterade versionen efter Stefan Attefall tillåter 25 kvadratmeter.
– Det gör stor skillnad. På 25 kvadratmeter kan man bo och då undviker man en mängd fjuttiga bodar på tomten.
Sandell och byrån med 35 arkitekter är fullt sysselsatt med olika projekt. Den svenska bostadsmarknaden lider inte av finanskris, snarast tvärtom och i Stockholm råder byggboom i både innerstaden och utkanterna.
– Det kommer en busslast nya invånare till Stockholm varje dag, säger han och nämner att efterfrågan på nya bostäder är väldig.
– För femtio och sextio år sedan ville folk bo i nytt och så kom en period några decennier då sekelskifteshus var det enda rätta. Nu är nytt hett igen. Nya lägenheter är ljusa och ofta väldisponerade, allting fungerar, den tekniska standarden är hög och de boende behöver inte befara stambyte på många år.
En annan trend är att de nya bostäderna minskar något i storlek.
– I dag planerar man effektiva ytor med minimalt av korridorer och onödigt utrymme. Alla faser i ett bygge är dyra så det gäller att ta ned kostnaderna som även påverkas av det svenska standardkravet på 100 procents tillgänglighet. I gengäld skapar man bostäder där folk kan bo kvar hela livet.
Själv bor han och hustrun, modedesignern Anna Holtblad, på Kungsholmen i en ateljébostad från 1932 och med sex meter till tak.
Lätt att ta till sig
Formspråket på Sandells arkitektur är ren och stram, tydlig och överskådlig och lätt att ta till sig. Han håller sin egen stil med ett utpräglat sinne för elegans i nutida mix av funkis och modernism. Han ritar inte sockersöta detaljer som burspråk, fönsterspröjs och stuckaturer och faller inte för snabba övergående fenomen. I Finland hittar man inte många hus av honom, men till exempel hotellet och fritidskomplexet Havsvidden på norra Åland är ett utsökt exempel på Sandells signatur.
Sandell arbetar genom att rita och skissa för hand med penna på papper, och erkänner glatt och utan bortförklaringar att han inte behärskar CAD-systemet, alltså datorstyrd projektering.
– Om jag inte vore arkitekt skulle jag vara diplomat eller konstnär. Fast diplomaternas status är inte längre vad den varit så kanske jag skulle måla akvareller.
På ett fönsterbräde på jobbet står en läcker handblåst lampa i Muranoglas. Mjölkvit med ett blått mönster som påminner om generöst tilltagna droppar. Sandell har designat, och en av mästarna i Murano blåst. Under en tid i Murano skapade duon omkring tjugo lampor som Sandell ställde ut i Stockholm och sålde slut direkt.
– Jag tog tydligen alldeles för lite betalt.