Berlinmuren stoppar flykten till väst
Klockan 01.30 natten till den 13 augusti 1961 körde en lång rad av östtyska lastbilar fram mot sektorsgränsen mellan Öst- och Västberlin. Soldater hoppade ner från flaken med vapen och hundar och såg till att ingen östberlinare kunde närma sig gränsen. Samtidigt kom andra lastbilar med taggtrådsrullar och betongblock.
På ett ögonblick var hela gränsområdet avspärrat och 14 500 östtyska soldater, poliser och arbetare kunde påbörja resandet av muren som skulle komma att separera Östberlin från Västberlin i 28 år. Järnridån gick ner i Berlin och gjorde slut på den östtyska flyktingströmmen till väst.
Åren 1949 till 1961 flydde hisnande 2,7 miljoner människor till väst via Berlin. Efter att muren restes lyckades endast omkring 5 000 personer ta sig ut ur Östtyskland.
Som det sades i Hufvudstadsbladet 14.8.1961:
"När det inte gick att övertyga befolkningen i det socialistiska Tyskland om att den lever i den bästa av världar så måste Ulbricht-regimen ta till knölpåken."
Den östtyske kommunistpartichefen Walter Ulbricht hade med stigande oro sett hur flyktingströmmarna till väst ökade år för år. Missnöjet med levnadsförhållandena var stort och Ulbricht insåg att regimen var på väg mot sin undergång om ingenting gjordes. Kommunistregimen vände sig till Moskva för att inhämta tillstånd att skilja öst från väst med en befäst mur.
I Kreml såg man det här som en god idé, vilket framgår av en artikel i Pravda som refereras av HBL 15.8.1961:
"I en rapport från Pravdas korrespondent, Vladimir Kuznetsov, säger sig denna ha intervjuat ett antal östberlinare och endast hittat en som klagade över att gränsspärren skulle förorsaka 'besvär'. Den övriga delen av folket, sade han, var entusiastisk över gränsspärren."
Enligt Pravda var östberlinarna "entusiastiska" över den nya muren, men i Västberlin blev den ändå ett hatobjekt. Stora delar av murens västliga sida täcktes med graffiti som tydligt visade vad västberlinarna ansåg om den östtyska politiken.
Under åren efter att muren restes gjordes många flyktförsök från Östberlin, trots farorna. Det grävdes tunnlar och syddes varmluftsballonger - och naturligtvis hittade man på sinnrika system att gömma extrapassagerare i en Trabant.
De östtyska gränsvakterna hade order att skjuta dem som försökte rymma, och 136 dödsskjutningar har dokumenterats, men det kan ha varit så många som 206, beroende på vilka källor man väljer att förlita sig på.
Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren för fri passage, efter att frihetssträvandena i östblocket hade försvagat den östtyska kommunistregimens ställning.
Läs resten av tidningen från 14.8.1961 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.