Nu börjar livet!
För tio veckor sedan satt Rebecca Nordman hemma vid köksbordet och skrev anteckningar i psykologiboken för att minnas viktiga detaljer inför realprovet. I dag är hon en av drygt 2 000 svenskspråkiga studenter som får den vita mössan. HBL har följt Rebecca under våren – från läslovet till examensdagen.
20 mars
Numret till Rebecca Nordman kan inte nås.
– Jag var tvungen att stänga av telefonen för att inte börja peta på den i stället för att läsa, förklarar Nordman när hon svarar hemma i Sibbo sent på eftermiddagen.
I morgon gäller det. Sedan läslovet började i mitten av februari har hon plöjt igenom alla läroböcker i psykologi och hälsokunskap och övat sig på gamla studentprov.
– Det var mamma som föreslog att jag skulle skriva hälsokunskap. Psykologi skriver jag av rent intresse, vi har haft en jättebra lärare och det är spännande.
Nordman pluggar bäst under förmiddagen, oftast i köket.
– Redan efter klockan 12 börjar min hjärna fungera sämre. Men jag försöker läsa tre till fyra timmar varje dag.
I kväll tänker Nordman ta bussen in till Helsingfors och musikskolan Sandels där hon har teaterövningar. Hobbyerna har ännu aldrig fått ge vika för skolarbetet. De två ska gå att kombinera, resonerar den blivande studenten.
– Jag var mest nervös några dagar före, då jag inser att jag omöjligt kommer att få allt att rymmas i mitt huvud. Just nu känns det bara som att jag ger upp, jag gör mitt bästa, det får räcka.
Det sista hon gör innan läggdags är att välja kläder för morgondagen.
21 mars
I dag skriver knappt 20 000 abiturienter proven i olika realämnen. Fler än tidigare har valt biologi, fysik och kemi. Hälsokunskapen lades till ämnespaletten 2007 och har sedan dess varit det klart populäraste realämnet. Rebecca Nordman är en av 7 000 (varav 600 svenskspråkiga) abiturienter som svarar på frågor om de finska näringsrekommendationerna, könssjukdomar och ergonomi.
På Studentexamensnämnden tror man att det stora intresset beror på att hälsokunskap har få obligatoriska kurser i gymnasiet. Somliga anser att god allmänkunskap kan räcka i provet. Andra vill gärna tro att det allmänna intresset för hälsan ligger bakom uppsvinget för realämnet.
Det är Nordmans pappa som får ställa upp och köra sin dotter till skrivningarna. Han har köpt maten – kebabpinnar, godispåse, saft, kex, köttbullar och små kanelbullar – som ligger på Nordmans bricka. Han är den sista som säger lycka till och den första Nordman ringer till då hon kommer ut ur skrivsalen efter fem timmar och femtio minuter.
– Nå, nu är det över. Där fanns en skum fråga som jag inte riktigt visste vad jag skulle svara på, men annars gick det väl bra, säger Nordman.
Efter modersmålsprovet i textkompetens, som skrevs för en vecka sedan, fick pappan det korta meddelandet att det gått dåligt.
– Det är jättesvårt att analysera flummiga frågor. Modersmålet är ett så brett ämne, och samtidigt som man styrs av intresset försöker man räkna ut vilka svar som ger bäst poäng, säger Nordman.
Hon hade ändå svårt att vara besviken länge, trots att siktet var inställt på laudatur i modersmål.
– Det tutade jag ut till höger och vänster redan då jag började i gymnasiet. Men jag är en väldigt positiv person och grämer mig inte över gamla saker.
– Tidsplaneringen i modersmålsprovet var ändå svårast. I tre år har vi lärt oss hur vi ska bygga upp ett provsvar. Men jag kunde aldrig tänka mig hur det är att skriva en essä i fem timmar, oftast gör man det ju på en lektion.
I dag är hon mest lättad över att realproven är över. Kvar på brickan finns lite saft och godis.
– Nu försöker jag bara tömma huvudet.
Senare i kväll slår Nordman och hennes tre kompisar klackarna i taket på nattklubben Tivoli på Fredriksgatan i Helsingfors. Pustar ut gör även knappt 30 000 andra denna vår. Alla kan ändå inte vara säkra på att de får en mössa, bland vårens abiturienter når 1 900 inte upp till poänggränsen. Det är något fler än tidigare år.
31 mars
Skrivningarna är över och de första preliminära resultaten har hängts upp på dörren utanför Brändö gymnasiums festsal.
– Jag fick en poäng över fjolårets laudaturgräns i hälsokunskap, utbrister Nordman glatt.
Det är sista gången hon besöker skolan innan genrepet för dimissionen i slutet av maj.
– Hoppas bara gränserna inte justeras alltför mycket. I ”modda” har lärarna föreslagit att jag får ett M.
Hur studentexamensnämnden bedömer återstår att se. Klart är i alla fall att vitsordsgränserna i år justerats så att fler elever kan få laudatur i ett ämne. Tidigare strävade man efter att följa Gausskurvan och ge det bästa betyget till endast fem procent. Samtidigt är det möjligt att dela ut fler lägre vitsord i ”lättare” ämnen.
Det här görs för att proven och årskullarna ska vara mer jämförbara.
För Nordman gäller det nu att byta fokus till de kommande inträdesproven. Mormor vill att hon blir journalist, farfar föreslår juridik, mamma lobbar för yrket som talterapeut och pappa vill att hon söker in till Hanken.
Själv vill Rebecca Nordman just nu ingenting.
– Jag vill ligga på soffan och njuta av att vara ledig, sova länge om morgnarna, tillbringa dagen på stallet med min häst och vaka till sent på kvällen.
Som liten skulle Nordman bli skådespelare, sedan talterapeut. I vintras var hon bergsäker på att hon ville till Hanken tills hon insåg att hon inte alls känner sig som en blivande hankeit.
– Nej, jag är nog en humanist!
Klart är i alla fall att Nordman vill studera, inte försöka hitta något tillfälligt jobb bara för att tjäna pengar.
– Min bror skämtar alltid om att jag slutar som butiksbiträde, att det är allt man duger till efter studentexamen. Men jobba hinner man senare.
Hon får stöd av ett flertal experter som är överens om att man har nytta av studentexamen i arbetslivet, trots att jobben som kräver studentbetyg har minskat.
Enligt Statistikcentralens uppgifter hör Nordman till den tredjedel av studenterna som börjar studera vid en högskola direkt efter gymnasiet. Statistiskt borde hon också klara sig bra i arbetslivet. Siffror tyder på bara runt fyra procent av finländarna i åldern 18–64 år som tagit studenten är arbetslösa.
Nordman är inte orolig för att jobben tar slut. Hon litar på att hennes kompetens behövs någonstans.
– Men först vill jag njuta av studielivet. Min pappa var aktiv vid Casa Nostra i Hanken och har redan gett mig en massa förhållningsregler om hur man ska festa.
23 april
På tal om fest: det är mycket som ska förberedas för studentskivan. Rebecca Nordmans mamma råkar ha en ledig dag och ska gå runt i butiker med sin dotter.
– Mamma påstår att vi måste gå i minst 30 butiker för att hitta en klänning åt mig som är så klen. Därför har hon reserverat hela dagen, säger Nordman och suckar glatt.
I själva verket behöver hon inte prova fler än tio klänningar förrän hon förälskar sig i en vit med svarta och silvriga leopardfläckar.
Köpet av mössa går snabbt. Försäljaren på E.R. Wahlmans tar några mått och plockar sedan fram rätt storlek som sitter perfekt på Nordmans huvud. Båda föräldrarna är med.
– Visst är det fantastiskt, det här är en milstolpe för henne, säger pappa Ian Nordman och tittar nostalgiskt på den skinande vita mössan.
Den finländska studentmössan togs i bruk redan på 1810-talet men fick sin nuvarande form på 1870-talet. Samma årtionde avlade den första kvinnan studentexamen med specialtillstånd. Varken pappa Ian eller mamma Keth har tvivlat en sekund på att dottern blir student.
– Rebecca har jobbat jätteduktigt och målmedvetet för det här under hela gymnasiet. Det är klart att vi är stolta föräldrar, säger Keth Nordman.
– Själv ser jag fram emot dimissionsfesten, det är alltid roligt att få ställa till med fest, säger Ian Nordman.
29 april
I tankarna har Nordman redan lagt studentexamensproven bakom sig, även om hon då och då loggar in på skolornas nättjänst Wilma i hopp om att få se de slutliga resultaten.
– Nu måste jag börja tänka på framtiden, konstaterar hon rappt och bestämmer sig för att satsa allt på inträdesproven till allmän pedagogik och nordiska språk vid Helsingfors universitet.
En månad på sofflocket har gjort sitt.
– Men inte har jag bara slöat. Jag har ju min häst som jag sköter om sju gånger i veckan. Och teatern. Hittills har hobbyerna gått i första hand, men vi ska se vad som händer om jag får jobb eller studieplats. Men jag tycker jag har klarat mig bra, mitt system att kombinera saker fungerar.
I fjol sökte drygt 73 000 studerande till olika högskolor och universitet för fortsatta studier. Drygt 17 000 fick en plats. Svårast är det att komma in på teater- och bildkonstutbildningar. Inom psykologin och idrottsvetenskapen är det också hård kamp om platserna.
Men Nordman är inte rädd för att bli utan studieplats. Inträdesproven ser hon lättsamt på.
– Jag tror att de är mindre exakta än studentexamensproven. Du måste använda din kunskap på ett annat sätt för att få nya svar. Det ska jag nog klara.
Dessutom har hon en plan B.
– Jag har ju alltid drömt om att blir skådespelare, så ett år på folkhögskola är ingen dum idé.
22 maj
I tyska och franska har det varit extremt svårt att få goda betyg i vår eftersom det fanns så många duktiga elever, uppger Studentexamensnämnden. I vår fick exempelvis sju procent av dem som skrev kort tyska laudatur. Provet i engelska ansågs vara svårare än i genomsnitt. Där sjönk poänggränserna en aning.
Nordman har all orsak att vara nöjd. Språken landade på B- och M-nivå, medan hon i hälsokunskap fick ett efterlängtat laudatur.
– Det känns verkligen bra! Och modersmålet höjdes till eximia, säger hon och kisar mot solen på en uteservering i centrum av Helsingfors.
Är mössan värd tre år i gymnasiet?
– Absolut! Den är ära i konkret form. Det känns bra att ha förtjänat den, i Sverige får man den utan någon större examen, säger Nordman.
31 maj
I dag får Rebecca Nordman sin mössa tillsammans med 123 andra studenter från Brändö gymnasium. Hon kommer att bli utburen genom skolans dörrar av de yngre eleverna och krama om sin familj ute på gården. Hon uppvaktas med rosor, vinglas, en tavla och kanske en tårtspade.
– Det brukar man väl alltid få.
Undersökningar visar att studenterna helst vill ha pengar i gåva. Rebecca Nordman är inget undan- tag.
– Allra helst vill jag ha en bil, och för det ändamålet är det ju bra med pengar.
Bara som ett tips om någon känner för att uppvakta den nybakade studenten i dag.