Aldo Moro hittas mördad

Den 16 mars, 55 dagar tidigare, hade Aldo Moro tvingats ur sin bil och förts bort i en välplanerad attack där hans fem livvakter sköts ihjäl. Efter att den italienska regeringen hade gjort klart för kidnapparna att man vägrade att diskutera kraven på att frige fängslade brigadister, mördades Moro i bakluckan på en Renault med tio pistolskott.

Aldo Moro var från tidigare flerfaldig premiärminister, och som ledare för kristdemokraterna hade han inlett ett samarbete med det starka italienska kommunistpartiet för att lösa den politiska krisen i landet. Det här sågs inte med blida ögon av ledaren för Röda brigaderna, Renato Curcio.

Terroristledaren Curcio, som vid tiden för kidnappningen stod inför rätta i Turin, hade som mål att krossa den italienska demokratin med hjälp av mord och attentat. I följande skede skulle, menade Curcio, ett kommunistiskt maktövertagande kunna genomföras. I den här ekvationen var det kommunistiska partiets samarbete med kristdemokraterna ett enda stort svek.

I HBL:s ledare 17.3.1978 citeras den f.d. presidenten Giuseppe Saragat:

"Detta är inget gerilladåd utan en klar krigshandling. Moro är i händerna på brottslingar som försöker förgöra den italienska demokratin."

Under tiden i fångenskap vädjade Moro i ett flertal brev till sina politikerkolleger att tillmötesgå kraven och frige brigadistfångarna – bland dem Curcio – men regeringen höll fast vid att de inte förhandlar med "simpla terrorister".

I ett avskedsbrev till sin familj, kort före sin död, skriver Moro:

"Jag accepterar inte den otacksamma och rättsvidriga dom jag har fått av det kristdemokratiska partiet. Jag kommer inte att förlåta någon alls."

Efter att Aldo Moro hittades död, krävde hans familj i ett bittert uttalande att "Aldo Moros egen vilja skall respekteras av statsmyndigheterna och av partiet. Detta innebär: ingen offentlig demonstration eller ceremoni eller tal, ingen landssorg, inte heller statsbegravning eller minnesmedalj."

Under åren efter mordet på Moro, fortsatte Röda brigaderna sin dödliga framfart med ett stort antal attentat, men mot mitten av 1980-talet blev attackerna alltmer sporadiska. Organisationen lär existera än i denna dag, men för nu en tynande tillvaro.

Läs resten av tidningen från 10.5.1978 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.