Fred i Europa i maj 1945

Att tyskarna skulle förlora kriget hade redan en längre tid stått klart för alla, utom möjligen för Adolf Hitler i bunkern i Berlin. När Röda armén befann sig bara några hundra meter från bunkern, och de tyska försvarsstyrkorna i det närmaste var förintade, kunde inte ens Hitler längre tro på ett mirakel. Han begick självmord den 30 april tillsammans med sin nyvigda hustru Eva Braun.

Hitler hade utsett storamiral Karl Dönitz till sin efterträdare, och det blev nu hans uppgift att ta Tyskland ur kriget. Dönitz tänkte sig till en början att västmakterna skulle kunna övertalas till att ingå en separatfred med Tyskland, för att sedan fortsätta kriget mot Sovjetunionen. De allierade styrkornas överbefälhavare general Dwight Eisenhower tog honom ändå snabbt ur den villfarelsen. För Tyskland återstod ingenting annat än en villkorslös kapitulation inför segrarmakterna.

Äntligen rådde fred i Europa och dagen firades med besked av de fyra segrarmakterna och i alla länder som nu hade befriats från nazismens ok. Också i Helsingfors ordnades fredsfester på Senatstorget och på Järnvägstorget, men här var stämningen av naturliga orsaker betydligt mera dämpad. Finland hade hamnat på den förlorande sidan i kriget, och man fick nu finna sig i att övervakas av den allierade kontrollkommissionen samtidigt som man var tvungen att betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen.

Men det var inte bara Finland som hade svåra tider framför sig. I en ledare i Hufvudstadsbladet 9.5.1945 beskrivs situationen i Europa så här:

"I detta krig ruinerade de tyska ockupanterna hela vår världsdel från Nordkap till Medelhavet och från Volga till Pyrenéerna. Och vad det besegrade Tyskland självt beträffar var dess situation efter nederlaget i det första världskriget svår nog, men det hade undgått att bli krigsskådeplats. Nu företer det samma tröstlösa anblick som efter Trettioåriga kriget."

Segrarmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen delade in Tyskland i fyra ockupationszoner och nu skulle nazismen utrotas och grunderna för en fungerande demokrati byggas upp, tänkte man i väst. Men i kulisserna förberedde Stalin sig för vad som skulle komma att dela Europa, och också Tyskland, under flera decennier framöver – det kalla kriget.

Läs resten av tidningen från 9.5.1945 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.