Jörn Lundsten

Margaret Thatcher var en omtvistad och hårdför ledare. Hon kom från relativt enkla förhållanden, och man kunde kanske ha trott att hon skulle ha talat för större social jämlikhet i det klassorienterade brittiska samhället. Men i sin syn på den ekonomiska politiken hörde hon tvärtom till högerfalangen inom det konservativa Torypartiet, och hon förespråkade nyliberala idéer som gick ut på att skära ner sociala förmåner, privatisera statliga bolag och minska fackförbundens makt.

Vägen mot premiärministerposten stod utstakad när Thatcher 1975 besegrade Edward Heath i ordförandevalet för det konservativa partiet. Fyra år senare var det dags att flytta in i Downing Street 10, när tories tog en klar seger i parlamentsvalet.

I Hufvudstadsbladet 5.5.1979 inleder Henrik von Bonsdorff sin ledare så här:

"Margaret Thatcher klarade det. Hon ledde sina konservativa skaror till seger i torsdagens val." ... "En seger som vanns trots att hennes personliga popularitetssiffror enligt opinionsundersökarna berättigade bara till tredje plats bland partiledarna."

Som nytillträdd premiärminister var alltså Thatchers position på intet sätt självklar, men det skulle ändras med besked efter hennes resoluta agerande under Falklandskriget 1982. Det segerrika kriget mot Argentina gav tories en jordskredsseger i parlamentsvalet 1983, och innebar att Thatcher i många år stod höjd över all kritik inom partiet.

Efter omvalet kände hon sig stark nog att ta upp kampen med fackförbunden. Gruvarbetarstrejken 1984 urartade i en kamp på liv och död, där ingendera parten ville ge efter. Tio personer dödades i oroligheter, och polisens brutala agerande kritiserades hårt, men efter att ha strejkat i ett helt år var gruvarbetarna knäckta. Fackföreningarnas makt var bruten och Thatcher kunde fortsätta sin nyliberala politik – som nu också internationellt gick under benämningen "thatcherism".

Mot slutet av 1980-talet utvecklade järnladyn Thatcher en allt mer auktoritär ledarstil, som gjorde att missnöjet började pyra i hennes eget parti. Inom det konservativa partiet rådde också delade meningar om den europeiska integrationspolitiken och i skatte- och räntefrågor. Efter en intern partiomröstning, där missnöjet med Margaret Thatchers politik syntes överraskande tydligt, avgick hon i november 1990.

Läs resten av tidningen från 5.5.1979 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.