Katastrofen i Tjernobyl

Övre delen av reaktorbyggnaden förstördes och stora mängder radioaktiva partiklar kom åt att spridas med vindarna ut över Europa, men de sovjetiska myndigheterna valde till en början att tiga om olyckan.

Utanför Sovjets gränser uppmättes de första förhöjda strålningsvärdena i Kajana på söndagskvällen. Där var strålningen sex gånger den normala, och an efter som mätningar gjordes i övriga landet, kunde man se liknande förhöjningar på många andra orter.

På måndag morgon uppmättes förhöjd strålning i Forsmarks kärnkraftverk i Sverige och småningom också i övriga Norden. Fortfarande visste ingen med säkerhet vad de höga värdena berodde på, men på Strålsäkerhetscentralen misstänkte man att det måste röra sig om ett utsläpp i Sovjet.

Först på måndag kväll medgav den ryska nyhetsbyrån Tass att en olycka hade inträffat i Tjernobyl. Informationen var fortsättningsvis mycket knapphändig, och det hette bland annat att "åtgärder vidtagits för att eliminera konsekvenserna av olyckan".

Åtgärderna man syftade på, var i verkligheten desperata försök att släcka den extremt heta grafitbranden i reaktorbyggnaden. Medan branden rasade, spreds stora mängder radioaktiva partiklar högt upp i luften och vidare ut över Europa.

Först på tisdagskvällen, närmare fyra dygn efter den ödesdigra explosionen, meddelade de sovjetiska myndigheterna att reaktorn hade smultit och att den fortfarande brann. Senast nu stod det klart för omvärlden att den tillsvidare allvarligaste kärnkraftsolyckan någonsin hade inträffat.

Uppskattningarna av antalet dödsoffer till följd av katastrofen varierar stort. Det som kan sägas med säkerhet är att minst 30 personer omkom av akuta strålskador och att antalet fall av sköldkörtelcancer, främst hos barn, steg kraftigt i de värst drabbade områdena i Vitryssland och Ukraina.

Över 100000 personer evakuerades från sina hem, och ett område inom en radie på 30 kilometer från kärnkraftverket betraktas i dag som obeboeligt och kommer antagligen att vara så i hundratals år.

I november 1986 täcktes den havererade reaktorn med en betongsarkofag för att förhindra att ytterligare radioaktivitet läckte ut. Sarkofagen visar i dag tecken på att vittra sönder, och den måste förnyas.