Fester förenar
Har du firat Ramadans avslutningsfest, varit på Purim-maskerad eller vet du varför vi har julgran? Det mångkulturella feståret har blivit en succé.
Mångfalden i vårt samhälle blir större och det behövs nya metoder och idéer för att fostra dagens skolbarn så att de trygga och kompetenta kan möta människor från olika kulturer. Det mångkulturella feståret ger skolbarn möjlighet att på ett lekfullt och handfast sätt få kunskap om sin egen tradition och om andras.
Milena Parland, Mikaela Hasán och Heidi Johansson gjorde tillsammans med Botby lågstadieskola ett pilotprojekt kring det mångkulturella feståret för fem år sedan.
Projektet lyckades över förväntan och vid det här laget har det blivit en etablerad del av mångkulturalismen i skolorna.
I dag är Milena Parland projektutvecklare, medan Camilla Anderzén är projektkoordinator.
– Numera är det så känt att många skolor står i kö för att få delta. vi hinner med två till tre skolor varje år, säger Camilla Anderzén som skärddarsyr programmet tillsammans med den enskilda skolan.
På våren träffar hon lärare och rektorer och diskuterar vad året bör innehålla och under det första föräldramötet på hösten informeras föräldrarna.
– Det blir två till tre fester per år förutom skolans egna fester. Meningen är inte att ersätta utan att fira mera, säger Camilla Anderzén och betonar att det inte är fråga om någon religionsutövning även om festerna har en religiös bakgrund.
– Det handlar om kultur och traditioner. Alla kan känna sig trygga. Tanken är att öppna upp för andra kulturer och väcka positiv nyfikenhet.
Camilla Anderzén förmedlar lämpliga gäster till skolan.
– Vi har länge samarbetat med bland andra Gulala Karim som lär barnen tillreda traditionella kurdiska bakverk, Venera Mustonen som lär rysk dans och Pape Sarr som lär eleverna spela trummor. Alla ledare inleder verkstaden med att berätta om sina egna festminnen från barndomen för att ge barnen en personlig synvinkel till firandet.
Eleverna får i olika verkstäder förbereda för festen. En del sjunger, andra spelar teater, några dekorerar så att det blir ett ordentligt program när festen brakar loss.
Många länder och kulturer kan förenas av samma fest.
– Till exempel Nouruz är en nyårsfest och vårfest som firas av både kurder, iranier, uzbeker, afganer och uigurer i Kina. Man har målade ägg och gräs till Nouruz. Kultur handlar om att kunna känna igen sig själv i andra.
Camilla Anderzén anser att det är klart att vi skall kunna få sjunga Den blomstertid vid avslutningen. Att ta in nytt handlar inte om att ersätta gamla traditioner.