Firande ger aha-upplevelser

Erika Ader och Ilmi Kuokkanen som går i tvåan i Topelius lågstadieskola har precis hört skådespelaren Lilga Kovanko berätta en ortodox påsksaga som de tyckte om, fast den inte var så spännande.

– Jag visste inte att de går i kyrkan på natten, säger Ilmi.

– Och att de sjunger och tänder ljus i kyrksalen och går runt kyrkan, säger Erika.

Hon minns också att de ortodoxa inte får äta fisk och kött under fastan.

Ilmi har livsåskådning i skolan.

– Min mamma och pappa har bestämt det och jag tror inte på Gud, men det är roligt att höra om olika religioner, säger hon.

Erika skall fara till Estland till sina morföräldrar och måla påskägg.

– Jag vet att man firar påsk för att Jesus dog på korset och sedan började leva igen, säger hon.

Både Topelius och Kottby lågstadieskolor har i år varit med om projektet Det mångkulturella skolåret och har nu kommit fram till påskfirandet.

Lilga Kovanko berättar om flickan Masja, som här illustreras av Aile Ilmonen. I berättelsen ingår alla de viktiga elementen i det ortodoxa påskfirandet.

För ivriga elever får hon sedan förklara en hel del mysterier.

– När vi kommer till kyrkan vid midnatt är allt mörkt och släckt. Det symboliserar den öppna graven. Sedan öppnar prästerna dörren, säger: Christos voskrese! Kristus är uppstånden! och tänder ett ljus som går vidare från person till person som tänder ett eget ljus tills hela kyrkan är upplyst av brinnande bivaxljus. Det är meningen att man tar hem det brinnande ljuset och som barn var det alltid spännande att se om man lyckades hålla det brinnande hela vägen hem, säger Lilga Kovanko.

I och med påskfirandet tar den långa fastan slut och då har man antingen hämtat med sig mat till kyrkan som alla sedan äter tillsammans natten lång efter gudstjänsten, som tar flera timmar, eller också har man dukat påskbordet färdigt hemma och äter tillsammans i timmar.

De rödfärgade äggen, som symboliserar Kristi blod och livet, är mycket viktiga element i den ortodoxa påsktraditionen, som är den viktigaste kyrkhelgen för de ortodoxa.

– Den representerar frälsningen.

Lilga Kovanko som har ortodoxin i blodet säger att hon alltid har med sig en liten ikon som hon fått av sin mamma när hon reser och alltid gör korstecknet när hon skall i väg någonstans.

– Då känner jag mig trygg.

Ett berikande år

– Det har varit roligt att kunna bekanta sig med andra kulturer och religioner. I skolan har vi 30 assistenter och över tio av dem har rötter i eller kommer från andra länder, säger rektor Carita Glasgow.

I höstas firade skolan Id al-Adha, en muslimsk offerfest.

– Vi hade öppet hus en lördag. Frun till en av assistenterna lagade speciell mat med hjälp av föräldrar, lärare och skolans husmor. Vi lärare var klädda i slöja vilket fick eleverna att göra stora ögon. Men vi för­klarade att det här inte var någon maskerad, utan vi gjorde det av respekt.

Skolan hade workshopar där man förberedde sig för den gemensamma festen och flera gäster besökte skolan och berättade om muslimska seder.

– Vår grundinställning är att vara respektfulla. När eleverna konkret får vara med och se vad det handlar om får de förståelse för det och ger en ödmjuk inställning. Alla religioner b­ottnar ju i kärlek, säger Carita Glasgow.

Skolan har också firat kinesiskt nyår i januari, men naturligtvis inte glömt bort våra egna traditioner med lucia och julfirandet.

– Dessutom har vi uppmärksammat romernas dag, samernas dag, purim, en judisk högtid och Marie bebådelsedag.