”Vi håller på att få gräshoppshjärnor”
Hur påverkas vår hjärna av att vi så gott som hela tiden är uppkopplade till något digitalt medium? Den frågan kan ingen svara på i dag, men forskare varnar för att vi håller på att bli slavar under teknologin.
Människohjärnan utvecklades för 200 000 till 1,2 miljoner år sedan då människan levde på savannen och hade helt andra utmaningar, som lejon och farliga ormar, att ta ställning till än i dag.
– Vår hjärna är ändå ganska likadan som då. Men den stress som de digitala medierna leder till är inte artspecifik för människan och ur evolutionsperspektiv är vårt liv helt galet i dag, säger kognitionsforskaren Jussi Palomäki.
Tillsammans med Kimmo Alho, professor i psykologi, och Juhana Kokkonen, lektor i digital information, uppträdde han i Helsingfors universitets vetenskapshörna förra veckan.
– På tjugo år har livet drastiskt förändrats. Vi förutsätts göra flera saker på en gång och det skall ske snabbt. Dessutom skall vi vara beredda att byta perspektiv oavbrutet, säger Kimmo Alho och undrar om vi håller på att utveckla en gräshoppshjärna som inte kan koncentrera sig på en sak mer än några minuter i sträck.
Det finns många frågor inom hjärnforskningen, men tills vidare få svar.
– Många störningsljud använder samma områden i hjärnan som behövs då vi vill koncentrera oss på något, men kan vi träna oss i att strunta i störningarna?
Kimmo Alho efterlyser informationsteknik som kan anpassas till vår kapacitet.
– Om man mätte vår stressnivå och hade apparater som tog hänsyn till den så skulle arbetslivet inte behöva vara så tvångsmässigt effektivt som det är nu.
Vad är viktigt?
Juhana Kokkonen gör en jämförelse mellan apparaterna i Star Trek-filmerna och vår verklighet.
– I Star Trek har maskinerna inget känslovärde, utan de används när de behövs och utför bara en uppgift åt gången. Vi däremot har ett starkt känsloband till våra apparater. När vi lär oss använda en teknik börjar vi dessutom tycka att den är väldigt viktig. Det leder till att vi inte kan skilja vår egen inlärningserfarenhet från kunskap, och vi vet inte ens var och hur vi skall hitta den information som är relevant.
Juhana Kokkonen säger att våra dagar går åt till en massa mikroprojekt som splittrar livet.
– Det innebär att vår förmåga att prioritera försvinner och vi kan inte längre se vad som är viktigt. Vi har svårt att koncentrera oss mer än några minuter i taget och hoppar över till Facebook en stund för att kunna koncentrera oss några minuter till.
Enligt Juhana Kokkonen har vi tendens att tycka att det vi håller på med är viktigt.
– Om vi är aktiva på Facebook lönar det sig att tänka efter vilka diskussioner vi går med i.
Teknik i rätta doser
Vårt förhållande till teknologi är alltså ett helt annat än Star Treks.
– Vi borde komma på en teknologi som inte stjäl hela vårt liv, en sådan som vi är herrar över, inte slavar under.
Men vi är redan i blåsten, anser han.
– Jag betvivlar att arbetsgivarna skulle vara förtjusta i apparater som gör att vi blir långsammare och ”mindre effektiva”, trots att vi på det sättet får mera till stånd. Arbetstagarna borde få en ”själsdosett” som portionerar tekniken i rätta doser.
– Ja, informationssystemet förutsätter att vi orkar med hur mycket som helst. Problemet är att vi klarar av att tänja oss väldigt långt. Men det är svårt att återhämta sig från en burnout, säger Kimmo Alho och önskar att det skulle finnas spelregler för den nya teknologin.
Han poängterar att det, inte minst för äldre personer, är väldigt viktigt att hålla sig i fysiskt och mentalt gott skick för att hjärnbarken skall förbli tjock.
– Därför är det viktigt att hålla hjärnan i trim med till exempel läsning eller sudoku.
Allt yngre drabbas av digital demens
Det kommer oroande rapporter från olika håll av världen om att vi på grund av att vi ständigt är uppkopplade håller på att utveckla ett slags digital demens, också bland unga.
Läkare i Sydkorea, där utvecklingen av den digitala tekniken har kommit längst, har upptäckt att personer som ständigt är uppkopplade utvecklar den vänstra logiska och matematiska delen av hjärnan, medan den intuitiva, konstnärliga högra delen blir underutvecklad.
Läkarna talar om digital demens: en försämring av kognitiva funktioner, som ibland är så allvarlig att den kan jämföras med personer som drabbats av skallskador. Symptomen är minnesförlust, koncentrationssvårigheter och känslomässig likgiltighet.
Syndromet drabbar även ungdomar, skrev The Telegraph i somras.
Också den tyske hjärnforskaren Manfred Spitzer är orolig.
”Synapser, nya förbindelser mellan hjärnhalvorna uppstår när hjärnan aktiveras, men digitala medier utlokaliserar det mentala arbetet till datorer och hjärnan mister sin plasticitet” skriver han i sin senaste bok Digital demens, från 2012.
Att vi googlar fram all information innebär att vi glömmer fakta. Till exempel har taxichaufförerna, enligt olika undersökningar, större hypotalamus än andra, antagligen på grund av att de lärt sig att utantill orientera sig i storstaden. Men hur går det med dem som bara använder gps?
”Den som inte har bakgrundskunskap kan inte heller filtrera den information hen får fram genom att googla. Man måste också ha en grundläggande kunskap för att skriva in de rätta kombinationerna av sökord”, enligt Manfred Spitzer som befarar att till exempel digitaliseringen av klassrummen kommer att ha en negativ effekt på barns inlärning.
Också den svenska psykologen Agneta Sandström kunde i sin doktorsavhandling om stressrelaterade sjukdomar som depression och utmattningssyndrom 2010, konstatera att de ger objektivt mätbara förändringar i hjärnan. Patienterna har försämrad minnes- och uppmärksamhetsförmåga, samt nedsatt aktivitet i pannloberna och förändrad reglering av stresshormonet kortisol.
– Saker vi är med om, våra livsomständigheter, påverkar hjärnan och kan till och med leda till hjärnskada. Det har verkligen hänt saker i huvudet på dem som har utmattningssyndrom. Stress i sig behöver inte vara farligt. Man kan ha världens högsta tempo och ändå må bra. Det beror på vilket temperament man har; på hur man är hopskruvad från början. Det viktiga är att man återhämtar sig. Bäst är att kunna växla tempo.
Också hon talar om vikten av hjärnergonomiska arbetsplatser.
– Kontorslandskap är idiotiska. När strömmen av intryck inte går att stänga av får hjärnan aldrig vila, säger Sandström i en intervju för tidningen Arbetet.