Etnisk utrensning i Kosovo
På kvällen den 24 mars 1999 inledde Nato massiva flygbombningar av Jugoslavien för att tvinga president Slobodan Milosevic att sätta stopp för de våldsdåd och etniska rensningar som den jugoslaviska armén gjorde sig skyldig till i Kosovo.
Bombningarna pågick i 79 dygn och riktades främst mot militära mål, men också mot transportleder, broar och kraftverk. Under tiden fördrev de serbiska styrkorna hundratusentals albaner från Kosovo och dödade tusentals, både civila och soldater.
Flygattackerna avslutades när Milosevic gick med på att dra tillbaka de serbiska styrkorna så att FN och den Nato-ledda fredsstyrkan KFOR kunde ta över ansvaret för säkerheten i Kosovo. Våldet mot olika minoriteter fortsatte ändå, men riktades i större utsträckning mot serber och romer. Också den utbredda brottsligheten, med människohandel och narkotikasmuggling har drabbat befolkningen hårt.
Konflikten i Kosovo hade långt gående rötter, men den omedelbara orsaken till det upptrappade våldet var Milosevics beslut i början av 1990-talet att minska på Kosovos autonomi, vilket ledde till starka kosovoalbanska protester. Trakasserierna av den albanska befolkningen tilltog i styrka, och 1996 inledde gerillagruppen UCK en serie attacker mot de serbiska styrkorna, men det förekom också mord på civila och kidnappningar.
Serberna svarade med att terrorisera albanerna, och i slutet av år 1998 hade redan över 300 000 kosovoalbaner tvingats fly från sina hem.
Vårvintern 1999 arrangerades två fredskonferenser i Frankrike där man försökte förmå Milosevic att dra tillbaka de serbiska trupperna, men utan resultat. FN:s säkerhetsråd var handlingsförlamat som en följd av att Ryssland gav sitt stöd åt serberna.
I det internationella samfundet höjdes röster för ett militärt ingripande av Nato. USA:s president Bill Clinton banade väg för flygattacken med den så kallade Clintondoktrinen som innebar att USA och Nato är skyldiga att ingripa i en konflikt där det försiggår folkmord.
Clintons uttalande väckte en hel del debatt, och i en ledare i HBL 25.3.1999 konstaterar Stig Kankkonen under rubriken "FN:s auktoritet kan bombas sönder":
"Förenta Nationerna är den enda instans som har och bör ha legitima befogenheter att bestämma när suveränitetsprincipen av humanitära skäl kan åsidosättas i något land och vilka åtgärder som måste vidtas" ––– "Det varken kan eller får vara en enda stormakt som fattar beslut om vem som skall sättas på plats, när och hur."
Läs resten av tidningen från 24.3.1999 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.