Vi har sjukdomarna - och dieten - gemensam

Hittills har varken veterinärer eller läkare varit särskilt intresserade av sambandet mellan föda och sjukdomar, men eftersom sjukdomarna som både hund och människa bär på blir mer kroniska har intresset för hur omgivningen påverkar vuxit.

Doktorn i veterinärmedicin och forskaren Anna Hielm-Björkman har också tidigare varit pionjär inom veterinärmedicin i och med att hon för 25 år sedan började använda akupunktur som smärtlindring för hundar. Då hon doktorerade på alternativa vårdformer för artros kom hon in på tilläggsnäringsämnen och mat.

Det ledde småningom till ett annat projekt, Dogrisk, som nu ser ut att leda till nya upptäckter. Sedan 2003 undersöker Hielm-Björkman och hennes kolleger vilken inverkan maten har på vilka sjukdomar som hundar insjuknar i.

Största delen av våra hundar matas i dag med torrfoder av varierande kvalitet och hemmets matrester, samtidigt som allergier, atopier, cancer, tarmsjukdomar, epilepsi, diabetes, sköldkörtelproblem, inflammationer och till exempel höftdysplasier hos hundarna ökar.

– Jag har börjat fundera på vad vi stoppar i oss och i våra hundar. Den industriella hundmaten innehåller mycket kolhydrater och lite animaliska proteiner. Dessutom är den alltid upphettad, den saknar antagligen viktiga spårämnen och ofta ger vi den i torr form. Det finns en minimistandard för industriellt producerad hundmat som måste uppfyllas, men till och med industrin medger att vi ännu inte vet hur en perfekt diet ser ut, säger Hielm-Björkman.

Barfandet populärt

Det har blivit allt populärare bland hundägare att ge sina hundar en så kallad Barf-diet (kommer från Bone and Raw Food), det vill säga färska ben, rått kött, fisk, ägg och råa inälvor samt lite grönsaker, frukt eller bär. Trots att hundarna mått bra av det, förekommer det nästan ingen forskning på området.

Det har Anna Hielm-Björkman tänkt råda bot på.

– Efter att familj, vänner och bekanta dött av cancer och fått diabetes, sköldkörtelproblem eller andra allvarliga sjukdomar tänkte jag att det är lättare för mig att få fram bra data om förhållandena mellan hundars diet, miljö och sjukdomshistoria än om jag vore en epidemiologiskt intresserad människoläkare.

Hundarna jag sköter har alla dessa sjukdomar och de äter bara det vi ger dem. De bor i samma miljö som husse och matte och deras livstid är relativt kort, jämfört med vår egen.

För fyra år sedan utarbetade Anna Hielm-Björkman tillsammans med sin väninna Shea Beasley ett detaljerat frågeformulär på 15 sidor där man ber hundägare fylla i de mest varierande frågor.

– Vi frågar om allt möjligt, till exempel vad hunden fick för mat och vaccinationer som valp, ungdom och som vuxen, om någon i familjen röker, hurdan ventilation man har hemma, om hunden får dricka vatten ute ur pölar och hur mycket motion hunden får. Allt det här inverkar på hundens välbefinnande. Av frågorna rör femtio sådant som har med människan i familjen att göra, säger Anna Hielm-Björkman.

God respons

Till hennes stora glädje har responsen på formuläret varit stor. Så många som 11 600 hundägare har hittills fyllt i formuläret.

Eftersom materialet är enormt har Anna Hielm-Björkman och hennes team bara hunnit snusa på det ännu.

– Tack vare ett stipendium från Kulturfonden kunde jag anställa en person att plocka fram data som nu analyseras, samt påbörja vår första kliniska studie för att testa de första hypoteserna. För att komma vidare borde vi kunna anställa många fler.

Vad har man då fått fram?

– Vi märkte att Barf, alltså rå mat, har en stark negativ korrelation till många av de klassiska hundsjukdomar som också är våra klassiska folksjukdomar, men inte alla. Om hunden alltså äter viss rå mat får den mindre av vissa sjukdomar, medan mera processerad mat ger mera sjukdomar.

Varför?

– Det finns massor av teorier, men kanske hundarnas genetiska kod ännu inte har anpassats till ”prepelmat”, det vill säga torrfoder. Färskmaten verkar vara mest naturlig för hundar. Då blir den stora frågan om det också gäller för oss människor? Av jordens 80 miljoner arter, varav 700 000 är djur, är det bara männi­skan, katten och hunden som äter uppvärmd mat.

Börja försiktigt

Den som nu vill pröva på råmat för sin hund skall börja försiktigt, annars leder det lätt till magknip och/eller diarré.

– Börja med en liten köttbit varje dag i tre veckors tid och utöka långsamt. Det gäller att väcka upp den tarmflora som kan smälta råmat. Det är också viktigt att hunden får i sig rätta proportioner av råmaten.

Enligt Anna Hielm-Björkman är en eventuell risk med ”barfandet” att hunden får för lite kalcium, speciellt om ägaren inte vågar ge hunden råa ben, vilket är det största problemet med den här typen av utfodring.

– För den som är osäker på hur man skall börja finns det numera också fryst råmat som är färdigförpackad i de rätta proportionerna.

– En studie i Sverige rapporterade att hälften av valparna till diande tikar som åt ens lite hemmamat fick 50 procent mindre atopisjukdomar än andra. Våra data visar också att redan om man ger cirka 25 procent rå mat i veckan så inverkar det positivt på hundens hälsa.

Ju mera vi lär oss om matens betydelse för hälsan desto större kommer konsekvenserna att vara för både djur- och människomatsindustrin, tror Anna Hielm-Björkman.

– Det ligger i allas intresse att producera så högklassig mat som möjligt.

På vilket sätt kan då hundsjukdomarna stå som modell när det gäller människan?

– Vi har som sagt många sjukdomar gemensamt. Alla sjukdomar vi forskar i uppträder spontant hos både hunden och människan. Allergier och atopier börjar förekomma hos hundar i ettårsåldern, höftledsproblem vid sex sju års ålder och bröstcancer vid samma ålder. Hos människan skulle vi få vänta i decennier för att pröva en diethypotes kliniskt, för att inte tala om hur svårt det skulle vara att be en person hålla sig till samma diet i 40 år.

På grund av hundens korta livslängd kan vi alltså se sjukdomarna komma och undersöka hur de kunde botas, mycket snabbare än hos människan. Dessutom uteblir placeboeffekten.

– Just genom att kontrollera maten kan vi se vilka effekter den har på hundens hälsa. När det gäller människor skall man ännu inte dra för långt gående slutsatser av det.

– Men jag har själv delvis lagt om min kost och äter till exempel mera sushi, tartarbiff, blodiga biffar, sill, bär och grönt. Välstekta biffar är ju som känt mycket mer cancerogena än nästan rått kött. Genom att se efter vad vi äter kan vi alla åtminstone delvis inverka på hur friska eller sjuka vi är. Det är inte heller någonsin för sent.

Anna Hielm-Björkmans projekt har mötts med förundran av läkare och veterinärer.

– Det är svårt att fnysa åt våra data, men samtidigt gäller det att vara försiktig och inte övertolka resultaten. Det finns många öppna frågor och vi vet att det är en massa olika faktorer som inverkar på hälsan.

Trots att Anna Hielm-Björkman redan har ett väldigt stort undersökningsmaterial är hon glad om alla hundägare, men speciellt de som har hundar som lider av till exempel sköldkörtelproblem, epilepsi, diabetes, cancer eller någon annan ”människosjukdom” går in på www.ruokintakysely.fi och fyller i formuläret. Det tar lång tid och är jobbigt, men man kan fylla i det i etapper.

– Vi vill gärna få in mer information om levnadsförhållandena samt dieten för hundar med specifika sjukdomar för att kunna gå djupare. Min hund är redan femton, så den kan jag inte mera rädda, men mina vänner, barn och barnbarn har många cellbyten kvar och dem hoppas jag att vår forskning kan hjälpa.