Österrike - estetik för alla sinnen
Nyårskoncerten i Wien inspirerar till en aktuell betraktelse över de österrikiska vinerna av i dag, en framgångssaga utan like. På tjugofem år har vinerna i valstakt charmat hela världen med sin höga kvalitet och sitt mångsidiga utbud.
Vinet har alltid varit en glad sällskapsdryck i Österrike lika väl på gemytliga gasthaus i Alperna som på heurigenkrogar i Wiens förstäder där vinbönderna skänker upp ur sina egna buteljer. Vad som bjöds var munter gemenskap, vinernas kvalitet var inte det centrala.
Vinrevolutionen
I mitten av 1980-talet kom det fram att vissa viner i Österrike hade ”förbättrats”, gjorts sötare med tillsats av dubiösa ämnen. Skandalen var ett faktum och vinexporten sjönk till noll, med konkurser och genenerell vinkris som följd. Vad göra?
Enda lösningen var en revolution. Myndigheterna skapade världens strängaste vinlagar, med strikt kontroll längs med hela tillagningsprocessen, från druvorna på rankan till flaskan som presenteras på marknaden. Rätta druvsorter odlas där de ger bästa möjliga frukt. Produktionsvolymen per hektar hålls nere och pressning samt jäsning sker under strängt temperaturkontrollerade betingelser.
Resultatet är fantastiskt. De torra vita vinerna har en fräsch, ren fruktighet med lämplig syra. De röda, som ofta är gjorda på landets egna druvkorsningar, är mustiga och kryddiga. De söta dessertvinerna har fin koncentration och skumvinerna, kallade ”sekt” precis som i Tyskland, är uppfriskande som aperitif.
Revoutionen med uppnådd kvalitetsnivå har följts upp av aktiv och målmedveten marknadsföring. De österrikiska vinerna har gjort come back med besked.
Historia
I norra delen av Österrike nära Donau har man gjort ett fynd som visar att åkerbruk och kanske skörd av vilda vindruvor förekommit för många tusen år sedan. En liten stenstaty, med kvinnliga former, kallad Venus från Villendorf, har tolkats som en fruktbarhetssymbol.
Kanske den lilla tanten har medverkat till goda skördar och insamlmg av druvor, vars jästa saft gett upphov till härliga hallucinatoriska upplevelser och kontakt mellan människornas och andarnas värld.
Urvinet kan utmätrkt väl ha vuxit i dessa trakter och det finns fynd av odlade druvor som är 10 000 år gamla. Den egentliga systemastiska vinodlingen går tillbaka till romersk tid precis som på annat håll i Europa, särskilt eftersom Donau var en lämplig transportled.
Under 1600-talet ökade vinproduktionen i Österrike eftersom grannlandet Ungern var ockuperat av turkarna. På 1800-talet förstördes vingårdarna här, liksom i reseten av Europa, av vinlusens härjningar. I dag är vinstockarna ympade på amerikanska rötter som är resistenta mot lusen.
Världskrigen som därefter följdes av den tioåriga sovjetiska kotrollen över landet är bakgrunden till att kvalitetsnivån behövde höjas. Men nu skiner solen över de österrikiska vingårdarna den internationella marknaden till glädje.
Vinodling i Österrike
Av lättförståeliga geografiska skäl är vinodlingen koncenterad till landets östra del, i väster finns Alper att njuta av. Traditionellt är det fråga om fyra större vinregioner med sexton underdistrikt. Uppe i norr, nära Donau, ligger bland annat Kamptal och Wachau känt för sina torra eleganta vita viner.
I öster med både vattenyta och gräns mot Ungern ligger Burgenland med Neusiedlersee där man kan producera fylliga aromatiska röda viner och delikata söta, typ Eiswein, Beerenauslese och Trockenbeerenauslese.
I söder finns Steiermark som gör röda viner och rosé. Sist men inte minst är själva Wien också ett vinproducerande område, enda huvudstaden i världen med denna potential.
I Österrike odlas vindruvor på 46 000 hektar av 28 000 bönder, verkligen "småbrukarland”. Kooperativens roll är därför central, med sträng kontroll och höga kvalitetsambitioner.
Vintyper och druvor
Det produceras cirka 80 procent vita viner, främst torra men också härliga, söta. Den internationella framgången baserar sig på att de torra vita är pålitliga och prisvärda, och att de honungsaktiga dessertvinerna är på samma nivå som en sauternes eller en tokajer. De röda vinerna görs ofta på lokala korsningar men också österrikisk Pinot Noir och Cabernet har förnäm personlighet.
Den dominerande vita druvan är Grüner Veltliner med 36 procent av marknaden. Detta är landets ”egen” druva som inte just odlas på annat håll. Vinet härav kan ha en charmig friskhet med lite peppar i sin ungdom, men kan i vissa fall lagras och bli som en fyllig vit bourgogne.