Blodbadet i Vilnius
I januari 1991 hängde de tre baltiska republikernas framtid som självständiga länder på en skör tråd. Den sovjetiska militären stärkte sin närvaro i Estland, Lettland och Litauen med specialtrupper, och Sovjetunionens president Michail Gorbatjov hotade med presidentstyre i Litauen om inte parlamentet i Vilnius återinförde de sovjetiska grundlagarna. De ryska elittrupperna ockuperade presshuset i Riga med våld och risken för en öppen konfrontation var uppenbar i hela Baltikum.
Den 13 januari gick de sovjetiska "svarta baretterna" till brutalt angrepp mot den människomur som hade formats för att skydda radio- och tv-centret i Litauens huvudstad Vilnius.
Litauen hade förklarat sig självständigt i mars 1990, men nu såg det ut som om drömmen om frihet skulle krossas i ett blodbad.
Hufvudstadsbladets utsände reporter Staffan Bruun beskrev den kaotiska situationen:
"Medan skottsalvor ekade i luften och krutröken sänkte sig över folkmassan tog sig 16 sovjetiska pansarvagnar fram till TV- och radiomasten i Vilnius och intog den natten till söndagen.
Folk som gjorde motstånd sköts ned. Folk som stod i vägen, bland dem en 13-årig flicka, krossades under larvfötterna."...
"En dryg timme senare var den blodiga stormningen över. I försvaret av byggnaderna hade tretton nationalister dödats och flera hundra skadats."
Det såg alltså ut som om president Gorbatjov hade bestämt sig för att de tre baltiska staterna skulle förhindras att träda ut ur unionen till vilket pris som helst.
Situationen komplicerades av att läget i Kreml hade blivit alltmer kaotiskt efter att Berlinmuren föll 1989 och Warszawapakten småningom löstes upp. I Ryssland hade Boris Jeltsin stärkt sina positioner samtidigt som Gorbatjov fick alltmera kritik på hemmaplan för sin oförmåga att lösa landets ekonomiska problem. De våldsamma sammandrabbningarna i Vilnius fördömdes kraftfullt av Jeltsin och redan den 22 januari var den akuta krisen plötsligt över när Gorbatjov tvingades retirera från sitt krav om att Baltikum med alla medel måste hållas kvar inom unionen.
Läs resten av tidningen från 1991 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.