Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Soligt allrum. Ulla Gripenberg trivs i allrummet som hon lät bygga för sex år sedan. – Tidigare kunde jag inte bjuda hem kaffegäster på regniga dagar, för inne fanns inte plats för ett matbord. Foto: Evy Nickström
    Bild
    /

    Talkogänget vill återskapa 30-talets ordning i Vallgård

    Petra Miettinen
    Publicerad: 23.06.2015 18.24 • Uppdaterad: 23.06.2015 18.33

    Ämnesord

    • Helsingfors
    • Stugan i stan
    • Vallgårds koloniträdgård

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Rektangulära lotter, symmetriska odlingar och formklippta häckar – det var så Vallgårds koloniträdgård en gång planerades. – Den är byggd i nyklassicistisk stil och vi jobbar för att återskapa området i ursprungligt skick, säger museiansvarige Peter Hiltunen.

    En av stugorna i Vallgårds koloniträdgård skiljer sig klart från de övriga 169 stugorna. Den här lilla, gulmålade stugan på bara tio kvadratmeter är den sista i ursprungligt skick, byggd enligt ritningar som arkitekterna Birger Brunila och Väinö Tuukkanen signerat 1932, samma år då koloniträdgården grundades.
     

    Stugan i stan
    Vallgårds  koloniträdgård
    • Det här är del 2 i serien Stugan i stan. Del 1 ingick 7.6.
    • Vallgårds koloniträdgård är den tredje äldsta i Helsingfors, grundad 1932.
      I trädgården verkar ett kafé.
    • Koloniträdgårdsföreningen ordnar olika tillställningar som midsommarlunch, augustifest och allsångskvällar.
    • Museistugan med tillhörande nytto- och prydnadsträdgård hör till Mellersta Nylands landskapsmuseum och är öppen för besökare sommarsöndagar klockan 13–15. Det finns på Jordgubbsstigen 93.
      Merparten av kolonilotterna i
    • Vallgård hyrs av par i alla åldrar och trädgårdsintresserade damer.
    • Lotterna är 200-300 kvadratmeter stora.
      Uppskattningsvis tre–fyra stugor sätts till försäljning varje år. Priset varierar mellan 40 000 och 80 000 euro, beroende på stugans skick.
    • De säljs via annonser på områdets anslagstavla, ibland via förmedlare.
      Stugan får vara max 26 kvm. Det finns strikta regler för det mesta, från hur höga häckarna och träden får vara och vad som måste odlas på lotten till vilka färgnyanser som är tillåtna på stugan.

    Peter Hiltunen är eldsjälen som i dag ansvarar för stugan och den omkringliggande lotten. Han är styrelsemedlem och föreningens museiansvarig.

    – Koloniträdgårdsföreningen löste in den här stugan 1977. Den visar en realistisk bild av hur arbetarfamiljer tillbringade sina somrar här på 1930-talet. När en familj skrev hyreskontrakt med staden fick den noggranna stugritningar i sin hand. Alla stugor skulle byggas enligt samma modell, berättar Hiltunen.

    Museet är, liksom resten av de allmänna områdena i trädgården, öppet för allmänheten under sommaren. Stugan är fylld med verktyg och kärl som under olika tider har använts i koloniträdgården.

    – Talkogänget odlar museets trädgård enligt stadens trädgårdskonsulent Elisabeth Kochs ritningar. På den tiden skulle varje trädgård bestå av en nyttoodling, en fruktträdgård och av prydnadsväxter. Det sista var nytt på 1930-talet, tidigare hade man ansett att det var slöseri att odla annat än sådant som gick att äta.

    Nu växer här brustna hjärtan, bellis, revsuga, borstnejlika och andra perenner som var vanliga då, under koloniträdgårdens första årtionde.

    – Koloniträdgården blomstrade på 1930-talet. Här bokstavligen kryllade av barn sommartid. Syrénbersån var viktig, där kunde de vuxna sitta i fred, skyddade från flanörernas nyfikna blickar, och samtidigt hålla ett öga på småbarnen som lekte.

    Gammal herrgårdsåker

    Hiltunen har läst på om stadens historia och vet berätta att dalen där koloniträdgården stått i över 80 år tidigare har varit strandäng, kålåker och fungerat som betesmarker för brandkårens hästar. Vallgårdsdalen har tillhört Gumtäkts herrgård.

    – Så här firade en mönsterfamilj sommar. Här skulle de lära sig att odla grönsaker, rotfrukter och bär för att bli friskare. Folk åt överlag väldigt ensidigt i början av seklet, det var mest potatis, strömming och sill, så stadsborna var ofta sjuka.

    Hiltunen skissar upp en bild av hur hela släkten samlades på en liten kolonilott under sommarsöndagar för att njuta av lunch ute i det fria. Man grillade inte och sallad räknades knappast som människoföda på den tiden, utan maten tillreddes på spritkök som familjerna tog med sig från staden.

    Historien är viktig för Peter Hiltunen. Att bevara koloniträdgården i samma stil som den planerades var också orsaken till att han gick med i styrelsen.

    – Koloniträdgården missköttes i slutet av 1990-talet. Det byggdes för stora stugor och man odlade växter som var främmande i koloniträdgårdar. Stadsmuseet reagerade också. Tillsammans med staden inledde föreningen arbetet med att förnya planen. Det resulterade för några år sedan i att området fick en detaljplan, som ska bevara koloniträdgården i dess ursprungsskick. Det här är viktigt! poängterar Hiltunen.

    En rosa mormorsstuga

    Nu råder strikta regler i trädgården igen. Den som vill bygga om eller utvidga sin stuga får göra det med tillstånd av styrelsen, enligt noggranna instruktioner. Ulla Gripenberg är en av dem som har byggt till. Hennes tidigare lilla stuga på tolv kvadrat har numera också en stor glasveranda, byggd enligt föreningens typritningar.

    – Tidigare kunde jag inte duka kaffebordet någonstans om jag fick gäster en regnig dag. Inomhus fanns inte plats för besökare. Nu har jag en ljus veranda med plats för ett matbord, säger Gripenberg och visar upp sitt blommiga sommarrum.

    Det är inrett helt i vitt med rosa rosor på kuddar, gardiner och servetter. I en vas på bordet finns blommor plockade i den egna trädgården: förgätmigej, syren och de sista narcisserna.

    – Det här är klassisk finlandssvensk mommo-stil. Jag har fyndat möbler på loppis och på Återvinningscentralen och målat allt vitt. I tyger och textilier har jag valt rosenmönster och anilinfärg.

    På utsidan fortsätter samma färgtema, stugan är svagt rosa med ljusgröna knutar.

    – Stugan var herrgårdsgul då jag köpte den för fjorton år sedan. Men jag tyckte att rosa skulle smälta bättre in i den grönskande trädgården.

    Inne på väggarna hänger tavlor som Ulla Gripenberg själv har målat. Och det var så det hela började.

    – Jag gick en målarkurs som ordnades i samlingshuset här i koloniträdgården. En dag läste jag en annons på anslagstavlan att en stuga är till salu. Det var en lördag. På måndagen hade jag köpt stugan, efter att döttrar och svärsöner lovat ställa upp och hjälpa mig att sätta trädgården i skick.

    Då visste Gripenberg inget om trädgårdsodling, nyttoväxter eller perenner.

    – Nu har jag blivit trädgårdsgalen. Förr var jag en asfaltblomma, som ung förstod jag aldrig min egen mamma som gillade att påta i jorden. Nu följer jag med alla trädgårdsprogram som visas i tv och ägnar vintern åt att planera vad jag ska plantera på lotten.

    Numera bor hon hela sommaren i stugan, ofta tillsammans med sambon. Hem till Drumsö flyttar hon först när kvällarna börjar mörkna. Ibland får hon besök av barnbarnen, som gillar att sova över i stugan och gå på skattjakt i trädgården.

    Arbete varvat med fester

    Trädgården prunkar av perenner, hallonbuskar, syrener och prästkragar. Äppel- och plommonträden ger så riklig skörd att hon fortfarande har frysboxen full av mos från förra sommaren. I rabatterna trivs såväl vallmo som oregano i en salig blandning av ordning och struktur.

    – Många här tycker att prästkragar är ogräs, man får inte ha för mycket av dem. Men jag brukar flytta prästkragar till ställen där det annars är tomt.

    Trots att kolonilotten i Vallgård betyder strikta regler och hårt arbete medför den också mycket, såsom nya vänner, ett socialt sammanhang och roliga sommarfester.

    – Jag har i många år varit värdinna för midsommarlunchen. Den dukas upp för nästan hundra personer. I år var jag inte längre ansvarig för den, men deltog nog i förberedelserna. Lunchen är en fin gammal tradition, precis som augustifesten i slutet av sommaren. Alla deltar i dem.

    Det finns egentligen bara en sak som harmar Ulla Gripenberg med livet i koloniträdgården:

    – Min syster har sommarstuga i Nagu och den hinner jag sällan besöka sommartid. Åker man ända ditut kommer vill man stanna en hel vecka. Men så länge kan jag inte vara borta härifrån. Jag åker inte ens in till centrum, det här stället är ett paradis på sommaren!

    Petra Miettinen
    Ta kontakt Flera artiklar av Petra Miettinen

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet