Ensamboende ger ny dynamik

För 150 år sedan, när HBL grundades, hade Helsingfors knappt 20 000 invånare. I dag har staden drygt 620 000 invånare. Under de tre senaste åren har invånarantalet ökat kraftigt, med cirka 8 500 per år. Den svenskspråkiga befolkningen uppgår till 35 850 personer och har också ökat, och trenden väntas fortsätta. Två tredjedelar av de familjer som har svenskspråkiga familjemedlemmar är tvåspråkiga.

En växande befolkning är den pågående trenden också i många andra storstäder, till exempel Stockholm har vuxit med närmare 10 000 invånare per år. Samtidigt har storstadsregionerna vuxit. Urbaniseringen fortsätter. Trendbrottet är att kärnan i regionen växer snabbast. I Helsingforsregionen har Helsingfors haft den kraftigaste tillväxten, men även i Esbo och Vanda har folkökningen varit stor. I fjol var Helsingforsregionens andel av landets befolkningstillväxt 4/5.

Vad förklarar befolkningstillväxten? Den största orsaken till folkökningen är dels inflyttningen från kommuner utanför Helsingforsregionen och från utlandet, dels det faktum att folk trivs i Helsingfors, vilket leder till att utflyttningen har minskat märkbart. Inflyttarna är unga, studerande och personer i arbetsför ålder. Vi kan se ett tydligt mönster där Helsingfors stad är en magnet som attraherar flyttare från övriga landet och utlandet för att senare via sekundärflyttningar även bidra till folkökning i övriga regionen.

Ytterligare ett typiskt drag som vi delar med andra storstäder är den stora andelen ensamboende. Om du knackar på dörren till en lägenhet eller ett hus, blir du varannan gång mött av en person som lever i ett singelhushåll. Hälften av bostadshushållen är enpersonshushåll. Överlag dominerar småhushållen, för andelen tvåpersonshushåll utgör nästan en tredjedel.

Småhushållsutvecklingen har varit snabb i Helsingfors. År 1950 var andelen enpersonshushåll 10 procent, 1980 var andelen redan så hög som 37 procent, 1990 drygt 47 procent och i dag 49 procent. Antalet ensamboende uppgår i dag till 153 000, sex av tio av dem är kvinnor. Denna snabba utveckling av ensamboendet är speciellt typisk för västvärlden.

Det finns inte mycket forskning om ensamboendet, men det vore viktigt att förstå vad som sker. I historiskt perspektiv är den snabba ökningen av ensamboende en stor samhällsförändring. Utvecklingen påverkar bland annat livsstil, konsumtionsmönster samt efterfrågan på bostäder och service. Det är också dyrt att leva och bo ensam och man blir sårbarare i händelse av exempelvis arbetslöshet eller sjukdom.

Institutet för hälsa och välfärd THL gjorde i höstas för första gången en sammanställning av de ensamboendes levnadsförhållanden, hälsa och levnadsvanor, sociala relationer och livskvalitet och användning av tjänster. Institutet rapporterar att välfärdsskillnaderna bland ensamboende är stora och förknippade med ålder, kön och sysselsättning.

Vad gäller ensamboende i Helsingfors har Faktacentralen nyligen publicerat de första artiklarna av ett nytt forskningsprojekt med titeln "Ensam i stan". På webbplatsen uppmanas invånarna att skriva om och dela sina erfarenheter av att bo och leva ensamma.

Skribenten har varit direktör för Helsingfors stads faktacentral och arbetat för bättre informationsunderlag för beslutsfattare och öppna data för alla.