Inte välkomna. De asylsökande flygs från australiska Julön till interneringsläger i Nauru. EPA/Australiska migrationsministeriet

Hårda tag på australiskt vatten

Surfare som gör halsbrytande konster på sina bräden i vågorna. Världens finaste stränder. Hajar och ett fantastiskt undervattenslandskap att dyka i – allt det är vattnen som omger Australien mest kända för.

Men för den som försöker ta sig in till Australien sjövägen och inte har de rätta dokumenten blir det en mycket mörkare historia. Landets tag mot dem som kommer in illegala vägar hör till de hårdaste i västvärlden – något som en majoritet av befolkningen understöder. FN och människorättsorganisationer verkar tala för döva öron om internationella konventioner och flyktingars rättigheter.

"Stoppa båtarna" var ett av det vinnande Liberala partiets valteman i parlamentsvalet i fjol. Antalet flyktingar som kommer med båt har ökat kraftigt från cirka 7 300 under perioden 2011–2012 till över 18 000 2012–2013. De flesta kommer med båt från Indonesien till den australiska ön Julön som ligger 1290 kilometer nordväst om själva kontinenten. Det är afghaner, irakier, iranier och främst tamiler från Sri Lanka som ansöker om asyl.

Många drunknar på vägen – hur många vet ingen eftersom människosmugglarna inte precis informerar myndigheterna om hur och när de rör sig.

Båtflyktingarna får sällan sätta sin fot på australisk mark utan förpassas till interneringsläger på Papua Nya Guinea och Stillahavsön Nauru. Anläggningarna där får hård kritik för bristande hygien, trängsel och hetta. Ledande barnpsykologer varnar för förödande effekter på de barn som hålls i lägren – både då det gäller den fysiska hälsan men också den psykiska.

De som får asyl får inte heller komma till Australien eftersom landet slutit avtal med Papua Nya Guinea och Kambodja om att flyktingarna i stället sänds dit.

De båtar som stoppas av gränsbevakningen tvingas oftast vända om tillbaka till Indonesien eller så lastas de asylsökande ombord på gummibåtar och får direktiv om hur de ska navigera mot land.

I ett fall sändes en båt med asylsökande tillbaka till Sri Lanka – där de åtalades för att olagligt ha lämnat landet.

I ett annat fall hölls 157 asylsökande tamiler ombord på en båt i över en månad medan de australiska myndigheterna försökte återbörda dem till Indien – som inte ville ha dem. Sedan fördes de till Nauru.

En av tamilerna har fört fallet till domstol eftersom han säger att de myndigheter som stoppade fartyget aldrig gav människorna ombord en möjlighet att söka asyl. De fick aldrig berätta varför de försökte ta sig in i Australien och om de var förföljda i sitt hemland.

I onsdags bestämde en domare att elva månader gamla Ferouz inte ska få söka om asyl. Hans mamma, från den förföljda och statslösa minoriteten rohingya i Burma, flyttades från Nauru till Brisbane eftersom hennes graviditet var riskfylld. Men trots att Ferouz föddes i Brisbane och har ett födelsecertifikat från sjukhuset anses han hör till gruppen med "olaglig maritim ankomst" och får därför inte stanna i Australien.

– Då ansökanden föddes ankom han till Australien och blev en olaglig icke–medborgare, eftersom ingendera av hans föräldrar hade ett giltigt visum, sade domaren Michael Jarrett.

En ny lag som behandlas av representanthuset skulle stärka myndigheterna makt att avlägsna människor från australiskt territorium och betyder i praktiken att Australien åsidosätter alla internationella lagar om asylsökande. Bland annat skulle landet inte längre beakta om flyktingarna kan förföljas i det land dit de transporteras – vilket är en av grundpelarna i de internationella flyktingkonventionerna.

Australien delade visserligen i fjol ut 20 000 visum på humanitära grunder – nästan 5 000 av dem till båtflyktingar – men behandlingen av dem som kommer sjövägen visar på en total brist på respekt för människovärde och värdighet.

Alla kan inte söka asyl de lagliga vägarna från ett annat land – det ser förtryckarregimer, förföljelse och raserade myndighetssystem till. Men också de som kommer illegalt måste behandlas människovärdigt, speciellt av ett av världens rikaste länder.

Skribenten är avdelningsredaktör på Hufvudstadsbladets utrikesredaktion.