Inte välkomna. De asylsökande flygs från australiska Julön till interneringsläger i Nauru. EPA/Australiska migrationsministeriet

Hårda tag på australiskt vatten

Surfare som gör halsbrytande konster på sina bräden i vågorna. Världens finaste stränder. Hajar och ett fantastiskt undervattenslandskap att dyka i – allt det är vattnen som omger Australien mest kända för.

Men för den som försöker ta sig in till Australien sjövägen och inte har de rätta dokumenten blir det en mycket mörkare historia. Landets tag mot dem som kommer in illegala vägar hör till de hårdaste i västvärlden – något som en majoritet av befolkningen understöder. FN och människorättsorganisationer verkar tala för döva öron om internationella konventioner och flyktingars rättigheter.

"Stoppa båtarna" var ett av det vinnande Liberala partiets valteman i parlamentsvalet i fjol. Antalet flyktingar som kommer med båt har ökat kraftigt från cirka 7 300 under perioden 2011–2012 till över 18 000 2012–2013. De flesta kommer med båt från Indonesien till den australiska ön Julön som ligger 1290 kilometer nordväst om själva kontinenten. Det är afghaner, irakier, iranier och främst tamiler från Sri Lanka som ansöker om asyl.

Många drunknar på vägen – hur många vet ingen eftersom människosmugglarna inte precis informerar myndigheterna om hur och när de rör sig.

Båtflyktingarna får sällan sätta sin fot på australisk mark utan förpassas till interneringsläger på Papua Nya Guinea och Stillahavsön Nauru. Anläggningarna där får hård kritik för bristande hygien, trängsel och hetta. Ledande barnpsykologer varnar för förödande effekter på de barn som hålls i lägren – både då det gäller den fysiska hälsan men också den psykiska.

De som får asyl får inte heller komma till Australien eftersom landet slutit avtal med Papua Nya Guinea och Kambodja om att flyktingarna i stället sänds dit.

De båtar som stoppas av gränsbevakningen tvingas oftast vända om tillbaka till Indonesien eller så lastas de asylsökande ombord på gummibåtar och får direktiv om hur de ska navigera mot land.

I ett fall sändes en båt med asylsökande tillbaka till Sri Lanka – där de åtalades för att olagligt ha lämnat landet.

I ett annat fall hölls 157 asylsökande tamiler ombord på en båt i över en månad medan de australiska myndigheterna försökte återbörda dem till Indien – som inte ville ha dem. Sedan fördes de till Nauru.

En av tamilerna har fört fallet till domstol eftersom han säger att de myndigheter som stoppade fartyget aldrig gav människorna ombord en möjlighet att söka asyl. De fick aldrig berätta varför de försökte ta sig in i Australien och om de var förföljda i sitt hemland.

I onsdags bestämde en domare att elva månader gamla Ferouz inte ska få söka om asyl. Hans mamma, från den förföljda och statslösa minoriteten rohingya i Burma, flyttades från Nauru till Brisbane eftersom hennes graviditet var riskfylld. Men trots att Ferouz föddes i Brisbane och har ett födelsecertifikat från sjukhuset anses han hör till gruppen med "olaglig maritim ankomst" och får därför inte stanna i Australien.

– Då ansökanden föddes ankom han till Australien och blev en olaglig icke–medborgare, eftersom ingendera av hans föräldrar hade ett giltigt visum, sade domaren Michael Jarrett.

En ny lag som behandlas av representanthuset skulle stärka myndigheterna makt att avlägsna människor från australiskt territorium och betyder i praktiken att Australien åsidosätter alla internationella lagar om asylsökande. Bland annat skulle landet inte längre beakta om flyktingarna kan förföljas i det land dit de transporteras – vilket är en av grundpelarna i de internationella flyktingkonventionerna.

Australien delade visserligen i fjol ut 20 000 visum på humanitära grunder – nästan 5 000 av dem till båtflyktingar – men behandlingen av dem som kommer sjövägen visar på en total brist på respekt för människovärde och värdighet.

Alla kan inte söka asyl de lagliga vägarna från ett annat land – det ser förtryckarregimer, förföljelse och raserade myndighetssystem till. Men också de som kommer illegalt måste behandlas människovärdigt, speciellt av ett av världens rikaste länder.

Skribenten är avdelningsredaktör på Hufvudstadsbladets utrikesredaktion.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.