Nätpanik i spåret av Snowden

Den här veckan har experter från världen över suttit i Rio de ­Janeiro och funderat på hur adressboken för hela världens internet ska administreras, och vem som i framtiden ska göra det.

I mars meddelade USA att de inte längre vill ha ansvaret för organisationen Icann som håller ordning på att internet fungerar som det ska. Budet i sig var inte oväntat – en övergång till en neutralare förvaltning har varit på gång i åratal, det som var oväntat var tidpunkten.

Vad Icann gör kan förenklat förklaras med att organisationen bland annat håller koll på att webbsidors nummeradresser kan översättas till namn som är lätta att minnas och använda, och att det finns tillräckligt med adresser tillgängliga. Organisationen som grundades 1998 har däremot inget att göra med innehållet på webben. Den överser att saker och ting hittar rätt – och har koll på vem som ligger bakom vilken adress. Det som nu också överlåts är den tekniska tillsynen av domännamnsystemet, eller kartan för att hitta adresser på webben, som nu sköts pro bono av det amerikanska företaget Verisign.

Visselblåsaren Edward Snowden rörde upp känslor världen över när han tog bladet från munnen och blottade hur den amerikanska säkerhetstjänsten NSA gått in för att avlyssna stora delar av världens kommunikationstrafik. Ilskan som följde fick adress USA, och även organisationer som inte hade något med skandalen att göra hamnade under luppen. Brasiliens president Dilma Rousseff hör till dem som vägrade släta över avlyssningsskandalen och plötsligt blev ett relativt dammigt samtalsämne om tekniska detaljer en ytterst het potatis.

USA som agerade vagga när internet grundades har hittills som en naturlig förlängning fått bära huvudansvaret för hela världens internetkommunikation, om än primärt symboliskt. När Snowden yppade vad vissa amerikanska statsorganisationer haft för sig rämnade plötsligt tilltron till allt som hade att göra med USA och informationstrafik. President Rousseff meddelade att Brasilien överväger att kringgå internettjänster som är baserade i USA, och Tysklands förbundskansler Angela Merkel hotade medatt skapa ett eget europeiskt nätverk.

Eggad av avlyssningsskandalen beslöt Brasilien i höstas att ordna det globala toppmötet Net Mundial som ägde rum den här veckan för att diskutera internets framtid. Sessionen i Rio med sina 850 delegater vaskade inte fram något konkret, men det ska däremot en panel som sammanstrålar i maj försöka göra. Då ska bland andra Vint Cerf som räknas som en av internets grundare och Icanns chef Fadi Chehadé presentera en plan för hur en ny global förvaltning för Icann kunde se ut. Tiden är knapp – USA har meddelat att organisationen ska ha en ny övervakare från och med september 2015.

Internet är i allra högsta grad en av de viktigaste spelbrickorna i det internationella maktspelet, och vissa har sett USA:s oväntade kun­görelse som en riktgivande manöver. Det amerikanska näringsministeriet som hittills övervakat Icann har varit noggrant med att klargöra att de inte tänker överlåta förvaltningen till stater – eller till organisationer som styrs av stater. I och med det kan de FN-organ som setts som möjliga alternativ se sig själva utspelade. I ett läge där majoriteten av internetanvändarna finns utanför USA ökar trycket att överlåta kontrollen till en global aktör där även de små intressenterna får sin röst hörd. Samtidigt finns det djupt rotade rädslor att länder som Ryssland och Kina ska börja styra och ställa över ett verktyg som för många representerar en grundpelare för en fri marknad. Om något visade mötet i Rio hur de olika lägren bildats kring de som vill se möjligheter till myndighetskontroll och de som frånsäger sig all statlig inblandning – gränsdragningen går föga överraskande enligt den gamla järnridån.

Farhågor finns, men hur verkliga de är återstår att se. Risken för att internet ska börja hosta är enligt Icann små. Men vissa experter frågar sig om organisationen som tjänat storkovan på att sälja domännamn är tillräckligt oavhängig och har den expertis som krävs för att klara uppdraget. Mardrömscenariot är ett splittrat internet som styrs av flera olika intressen och där ingen längre har koll på vem som gör vad.

Källor: The Guardian, Icann, Iana, NYT, The Economist, The New Republic, NTIA, Reuters, Washington Post, BBC