"Horribelt med kontantlöst"
Använder man inte bankkort eller nätbanken blir livet krångligt. I Munksnäs är Nordeakunder upprörda över att kassatjänsterna försvinner.
- Kontantuttagning fungerar numera bland annat i K-butiker, S-butiker och R-kiosker.
- Över 700 K-butiker erbjuder kontantuttagning vid kassan. Maximibeloppet är 200 euro. Tjänsten kostar 50 cent och kräver att man handlar någonting i butiken.
- Ett S-förmånskort med betalningsfunktion ger möjlighet till uttag i över tusen av S-kedjans verksamhetsställen.
- På R-kiosker kan man ta ut belopp på 5–50 euro vid kassan.
Den 9 maj upphör kassatjänsterna på Nordeas kontor på Munksnäsallén i Helsingfors. Det gör en del av bankens kunder uppgivna.
– Här bor många gamla människor och pensionärer som använder banktjänsterna, säger en 87-årig Nordeakund som vill förbli anonym.
I Munksnäs bor fler än 1 100 personer som är 75 eller äldre. Det är fjorton procent av invånarna.
Enligt 87-åringen har man redan i dagsläget fått vänta i upp till en timme för att till exempel ta ut pengar eller betala räkningar över disk. Kassatjänsterna har varit öppna mellan klockan 10 och 13 på vardagar.
När kassatjänsterna nu upphör får Nordeakunderna söka sig till kontoret på Mannerheimvägen 7 i centrum.
– Jag tycker att det är alldeles horribelt. Tidigare betjänade bankerna kunderna men nu betjänar kunderna bankerna, säger mannen.
Själv använder 87-åringen inte bankkort, utan föredrar kontanter. I framtiden misstänker han att hemhjälpen får agera budbärare för hans bankärenden.
I en undersökning gjord av Finansbranschens Centralförbund (FC) år 2013 hade över tjugo procent av 80–85-åringarna inte ett bankkort. Av alla 65–85-åringar handlar det om en tiondel.
Nordea: längre trend
Utanför bankkontoret i Munksnäs träffar vi Ulpu Nurmi. Hon brukar ställa upp och hjälpa grannar och bekanta med deras bankärenden. De är äldre än hon och en del har svårt att röra sig.
– Om banken tänkte ens lite på sina kunder borde kassatjänsterna finnas kvar, säger Nurmi.
På Nordea säger presschefen Anni Kuusisto att förändringarna i tjänsterna har pågått i flera år, i takt med att kundbeteendet förändrats. Enligt Kuusisto sköter endast två procent av bankens kunder sina dagliga bankärenden på kontoren. Resten gör det via nätet eller telefonen.
På Munksnäsallén får Nordea också förståelse.
– På sätt och vis förstår jag att kostnaderna stiger för bankerna, men för mig personligen är det ju tråkigt, säger Åke Holmberg, som rör sig med rullator.
Själv har han ändå tillgång till ett bankkort. Han har också övervägt att ta ut pengar på R-kiosken eller i K-mataffärerna, vilket numera är möjligt (se faktarutan).
Åldern styr bankbeteendet
Nordeas konkurrent Aktia säger att inga nedskärningar av banktjänsterna är planerade på de sex Helsingforskontoren. Men faktum är att ett minskande antal kunder använder kontanttjänsterna.
– Det är en tjänst som uppskattas, men som allt färre använder, säger Merja Sergelius, regiondirektör med ansvar för Helsingforskontoren.
Vid pensionsförbundet Eläkeliitto säger verksamhetsledaren Jukka Salminen att det är mycket viktigt att närtjänsterna finns kvar även i fortsättningen.
– Speciellt gäller det för de allra äldsta, som ofta inte har tillgång till elektroniska tjänster. För många är det viktigt med personlig betjäning, säger Salminen.
FC:s undersökning från 2013 visar att bankbeteendet varierar starkt enligt ålder. Till exempel användes nätbanken av endast 27 procent av de 80–85-åriga svarandena, medan 75 procent av 65–69-åringarna gjorde det.
Samma skillnader finns i andelen som betalar med kontanter. Av 80–85-åringarna var kontanter den huvudsakliga betalningsmetoden för hela 63 procent av de svarande, medan motsvarande andel för 65–69-åringarna var 38 procent.