Mums för memma i många maträtter
Memma i bröd, memma i godis, memma med frukt, pasta med memma. För memmamaestron Ahmed Ladarsi är memma en sann njutning som piffar till vilken rätt som helst. I Hbl:s memmatest fick memma strålande betyg.
Se videon från provsmakning av memma, klicka på bilden!
Memma är kanske inte det finaste som finns men memma är en outsinlig källa i matlagning och fungerar ihop med det mesta. Det säger Ahmed Ladarsi med betoning på ihop med det mesta. Ladarsi har status som Finlands ledande expert på memma, han leder Finska memmasällskapet och han är kocken bakom kokboken Mämmi med hela 80 recept där memma ingår som ingrediens.
Vi talar alltså om den bruna geggamojan med klibbig konsistens, anrättningen som vanligen avnjuts till efterrätt under påsken och gröten som delar folket i dem som avskyr memma och dem som älskar memma.
– Jag har tyvärr en känsla av att fler finländare ogillar memma än gillar. Och det är synd, för memma är fantastiskt gott som sådan eller som ingrediens i allt från bulle och bröd till toffee och tryffel. Eller i anslutning till så gott som vad som helst, säger han.
Kärlek vid första smaktestet
Ladarsi har sina rötter i Tunisien och till Finland kom han 1977 för att jobba som köksmästare på italienska ambassaden.
– Jag kom i kontakt med memma redan 1978. Mina finländska vänner trodde förstås att jag skulle se på memma med avsmak och smaka på memma med fasa. Men jag gillade memma direkt.
Under åren i Finland har Ladarsi studerat memmans sydvästfinländska historia, han har testat otaliga recept på memma och utvecklat memmans användning i både söta och salta rätter.
– För mig är basen den enklaste och ursprungligaste memman utan pomerans eller apelsinskal eller sirap. Förr gjorde man memma på vatten, rågmjöl och rågmalt. Rågmalt gav sötman, säger han och fortsätter:
– Memma är ingenting man gör i all hast i en handvändning. Det går tre dagar bara till att blötlägga rågkorn och då ska man byta vatten ofta. Och sedan tar groningen tid. Så räkna med mellan fem och sju dagar för riktig memma. Man ska också veta att färdig memma måste förvaras kyld och att den inte håller särskilt länge.
Ovanlig passion för memma
För Ladarsi är memma en självklar anrättning som hör ihop med påsken men hans passion för memma går utöver det vanliga. För tio år sedan startade han Finska memmasällskapet med uppgift att främja memma i största allmänhet och bana väg för memmans erövring av världen i synnerhet.
Men om minst hälften av folket har svårt för äkta inhemsk memma, hur ska memma falla på läppen hos människor med utländskt ursprung, Ladarsi i all ära?
För att testa memmans mottaglighet åkte Hbl till Arcada och bjöd fyra utländska studenter på memma. Testresultatet var smått överraskande.
Första provsmakare på memma, som vi serverar med en nypa strösocker och iskall mjölk, är Emmanuel Lagat från Kenya. Han studerar till plastingenjör och är inne på sitt andra studieår. Lagat har inte smakat på memma och inte heller sett rågröran tidigare. Men han har inga fördomar och tar sig raskt an uppgiften.
– Men det är ju sött. Och smakar gott. Det här gillar jag och äter gärna på nytt. Fast man ska inte titta på memman.
Suraj Mishra från Nepal är nästa testare. Också han ska bli plastingenjör men har trots tre och ett halvt års studier vid Arcada inte heller stött på memma förr. Mishra betraktar memman misstänksamt och snusar på den.
– Hm, jag känner igen doften av råg. Och det smakar överraskande gott, säger Mishra men tackar ändå nej till påfyllning.
May Nguyen från Vietnam läser internationell business och är ännu mer misstänksam än Mishra. Hon startar med en pyttesnutt memma och smakar försiktigt. Sedan lyser hon upp.
– Wow! Det är fantastiskt gott. Helt underbart. Ingenstans i världen finns någonting motsvarande, säger hon och tackar för att hon fick ingå i testgruppen.
Inte heller Cristina Munita från Spanien låter sig förföras av memmans utseende. Men Munita, som studerar internationell business, smakar utan att krångla och utbrister:
– Det ser illa ut men smakar underbart.
Kanske memman trots allt har en internationell marknad att erövra?